Frilansarnas hotade upphovsrätt
Allt fler tidningar ställer sina frilansar mot väggen med avtalsförslag som innebär att journalisten säljer ut sina rättigheter som upphovsman. Utan betalning. — Avtalen är rättsvidriga, säger Alis förbundsdirektör Catharina Ekdahl.
-Avtalen är rättsvidriga
Allt fler tidningar ställer sina frilansar mot väggen med avtalsförslag som innebär att journalisten säljer ut sina rättigheter som upphovsman. Utan betalning.
— Avtalen är rättsvidriga, säger Alis förbundsdirektör Catharina Ekdahl.
Göteborgs-Posten och Arbetarbladet är de senaste i raden. Tidigare har Hallandsposten och Nerikes Allehanda gått ut med kontraktsförslag som innebär att vidsträckta rättigheter skrivs över på arbetsgivaren, oavsett distributionsform och antal publiceringar.
— Företagen försöker få så mycket upphovsrätt som möjligt utan att betala för det, säger ombudsman Olle Wilöf på Journalistförbundet.
Detaljer skiljer
Vissa detaljer skiljer i kontrakten, men de flesta formuleringar är identiska och det mesta tyder på att de bygger på en gemensam mall som tagits fram av Tidningsutgivarna.
I åtminstone ett fall (Hallandsposten) sägs rent ut i följebrev att förändringarna inte ska innebära höjda arvoden, att material med förbehåll mot kontraktsvillkoren inte kommer att köpas in och att Alisanslutna frilansar inte längre är välkomna.
— Snudd på kränkning av föreningsrätten, säger SJFs ordförande Håkan Carlson.
De anställda journalisterna fick sitt avtal om elektronisk återpublicering i våras. Sedan i somras har SJF, Författarförbundet och Alis gemensamt försökt få igång förhandlingar om frilanssidan, men motparten har varit ointresserad. De saknar mandat från medlemsföretagen, hävdar TU.
— Man kan fundera över varför utgivarna ska ha ett samarbetsorgan om man inte kan reglera saker med det. Om TU vill ha förhandlingsuppdraget får man det, säger Håkan Carlson.
Alis har hållit i de direkta kontakterna med Tidningsutgivarna. Det senaste mötet hölls den 12 november.
— Vi har gjort en rad försök att lösa konflikten på fredlig väg. Nu har vi bestämt oss för den processrättsliga vägen i stället, säger Alis förbundsdirektör Catharina Ekdahl.
Ingångna avtal ogilitiga
Åtalsanmälan eller stämningsansökan kommer att lämnas in i början av 1998.
Redan ingångna avtal är ogiltiga, menar Catharina Ekdahl:
— Dels är avtalsvillkoren oskäliga, dels tvingas frilansjournalisten in i ett avtalsförhållande, alltså en utpressningssituation.
Många frilansjournalister har upprörts över kontraktsförslagen och en särskild upphovsrättsgrupp har bildats (Fokus –- frilansarnas oberoende kampanjgrupp för upphovsrätt i Sverige). Antalet intresseanmälningar till Alis har också ökat.
— Egentligen borde fler än skribenter reagera. Avtalen innebär även övertagande av rättigheter till bild, grafik och teckningar, säger Catharina Ekdahl.
Dejke säger nej
Tidningsutgivarnas förhandlingschef Bertil Dejke säger i dag definitivt nej till centrala förhandlingar om frilansarnas upphovsrätt.
— Det här är i grunden en fråga för de olika tidningsföretagen. Den behöver inte lösas centralt.
Att de enskilda tidningarnas kontraktsförslag bygger på TU-rekommendationer tycker han inte är motsägelsefullt.
— Vi ger service till tidningarna, går igenom vad lagen säger och vad som ska regleras. Företagen får själva ta ställning till vilka rättigheter de behöver.
Inget anstötligt
Upphovsmannasidans synpunkter om oskäliga avtalsvillkor har han svårt att förstå.
— Företagen köper en vara och man kommer överens om priset. Jag ser inget anstötligt i att exempelvis komma överens om att publicera flera gånger.
Många frilansar känner sig tvingade att skriva på för att få fortsätta som skribenter på tidningen.
— På de flesta företag jag hört talas om har det här lösts friktionsfritt, säger Bertil Dejke.
“Ett steg tillbaka”
Journalisten har låtit upphovsrättsexperten Lennart Svensäter titta på det omdiskuterade avtalsförslaget. Han ser det som ett kraftigt steg bakåt för upphovsmännen:
— Innebörden är att journalisten blir av med alla rättigheter förutom de ideella, som tas upp i en särskild punkt.
Lennart Svensäter är adjungerad professor i civilrätt på juridiska institutionen vid Lunds universitet, med immaterialrätt som specialområde. Journalisten skickade ett kontraktsförslag (troligen Tidningsutgivarnas mall) till honom för kommentar.
— Det skiljer sig på flera punkter från tidigare praxis, säger han.
Punkt 7 i avtalsförslaget: “Uppdragsgivaren har rätt att överlåta publiceringsrätten till materialet för publicering, oavsett distributionsform, till: • andra företag i samma koncern som uppdragsgivarens företag žandra företag som uppdragsgivarens företag samarbetar med • annan fysisk eller juridisk person.”
— Formuleringen “annan fysisk eller juridisk person” gör överlåtelsen fullständigt fri. Jag har förstås inga synpunkter på om journalister ska skriva på detta eller inte, men man ska veta att man avhänder sig alla rättigheter till vidareöverlåtelse. Om man går med på det ska det beaktas när arvodet fastställs, säger Lennart Svensäter.
Åtminstone i Hallandspostens fall meddelades i ett särskilt följebrev att arvodena inte skulle förändras.
— I så fall är det utan tvekan ett kraftigt steg bakåt för journalisten.
Varenda tidning
Punkt 6: “Frilansmedarbetaren har ej rätt att utan skriftligt medgivande från uppdragsgivaren upplåta publiceringsrätt till materialet till annan publicering eller offentliggörande i: • tidning, oavsett distributionsform, i samma spridningsområde • etermedier • annat tryckt medium • databas eller annat elektroniskt medium.”
— “Annat tryckt medium” innebär i praktiken varenda tidning i Sverige. Det har sagts mig att frilansjournalister ofta kalkylerar med att kunna sälja till flera icke-konkurrerande medier vid sin prissättning. Det blir omöjligt för den som skriver på.
Punkt 5: “Uppdragsgivaren har rätt att göra sitt arkiv, sin databas, cd-romskiva eller annan elektronisk återgivning där materialet ingår tillgängligt –- utan begränsningar vad gäller sättet för tillgängligheten — för: • andra företag som ingår i samma koncern • andra företag med vilka uppdragsgivarens företag samarbetar • annan fysisk eller juridisk person.”
— Avtalet för anställda journalister ger kompensation för digital återanvändning. Men om frilansen inte kompenseras innebär det återigen ett steg tillbaka från journalistens sida utan ersättning.
Obegränsad rätt
Punkt 4 ger uppdragsgivaren obegränsad rätt att använda materialet i sin egen produktion samt att återge materialet flera gånger om inte annat särskilt avtalats.
— Med förbehåll för att jag inte har riktig överblick över alla avtal på frilansområdet ser jag även den punkten som en väsentlig förändring. Tidigare överenskommelser ger inte rätt till mer än en publicering, säger Lennart Svensäter.
“Centralt avtal skulle skydda”
Frilansen Peter Svensson i New York är en journalist som drabbats av uppdragsgivarnas krav på utökad upphovsrätt.
— I två och en halv månad har min huvuduppdragsgivare stoppat mina jobb. Nu blir jag tvungen att söka andra uppdragsgivare eller kanske söka jobb på redaktion hemma i Stockholm, säger han.
Peter Svenssons huvuduppdragsgivare, en svensk facktidning, krävde att få vidareanvända hans texter i elektroniska medier utan extra ersättning.
När han sade nej frös jobben inne, trots tre år av gott samarbete.
— Jag föreställde mig att jag var viktig för dem, men vi frilansar är väldigt svaga i såna här frågor. Ett centralt avtal skulle skydda den enskilde.
De kontrakt som skickas ut av företag som AB, GP, HP och NA är direkt ohederliga, menar Peter Svensson, som engagerat sig i upphovsrättsfrågor.
— De går långt utöver vad som varit praxis och kringskär den erkända och lagfästa upphovsrätten.
— Tidningarna satsar miljontals kronor på att bygga Internetfunktioner. Texter läggs i databaser som Mediearkivet och Affärsdata som öppnas alltmer för allmänhet och företag. Abonnemangen är dyra, men frilansar som producerar innehåll blir utan ersättning. Det förvånar mig att tidningarna exponerar sig så här med villkor som är uppenbart oskäliga, säger Peter Svensson.
