Frilansjournalisten Emil Viksell: ”Det är viktigare att säga ifrån än att ha en karriär”
Frilansjournalisten Emil Viksell fick nog av musik- och kulturtidningen Gaffas låga frilansarvoden och författade ett inlägg på Facebook som fick stor spridning och uppmärksammats av Sveriges Radio och Journalistförbundet. ”Det är viktigare för mig att säga ifrån än att jag ska ha någon sorts karriär”, säger han.
Emil Viksell har arbetat som frilans för Gaffa i mer än tio år. Arvodena har legat på i stort sett samma nivå hela tiden. När han nyligen skulle intervjua Depeche Mode tänkte han försöka få ut lite mer pengar, eftersom Gaffa betalar så lite, och hörde sig för om det vara några andra medier som var intresserade. Han fick napp på ETC, och hörde då av sig till Sony, som är Depeche Modes skivbolag, för att informera om att artikeln skulle spridas även där.
– Då fick PR-människan där tuppjuck, de hade gjort någon sorts deal med Gaffa att det här var exklusivt, men det var inget som jag hade sett eller skrivit på något om. Depeche Mode gör bara omslagsintervjuer. För en omslagsintervju får man 1 500 kronor.
Emil Viksell hade tänkt en längre tid att han borde larma gällande Gaffa och ersättningarna.
– De har bara sjunkit sedan jag började där för drygt tio år sedan.
När han inte fick sälja artikeln vidare till ETC skrev han ett långt inlägg på Facebook där han redovisade nivån på arvoden och policyn Gaffa har när det gäller publiceringar i andra medier. Kommentarerna har varit många, och inlägget har delats många gånger.
– Jag visste att det skulle få lite spridning men det var mer än jag hade räknat med. Det var bra, det var exakt vad jag ville. De kontaktade mig även från P3 och ville göra en grej om det på Musikguiden.
Han säger att det är viktigare för honom att göra sin röst hörd i frågan än att ”ha någon sorts karriär”.
– Jag får väl göra något annat. Det här är så pass extremt att det måste ut i offentligheten. Någon måste göra det. Varför är det en hemlighet med Gaffas ersättningar? Alla hävdar att marknaden är dålig, men då får de ju stå för det.
Han har tidigare jobbat som copy, och tänker att han kanske söker fler sådana jobb.
Har det varit möjligt att försörja sig som frilansskribent, går det runt?
– Nej, det har det egentligen aldrig gjort, jag har alltid haft sidogig. Länge jobbade jag på lager vid sidan om. Jag har också en ekonomutbildning, men det är så tråkigt att jobba som ekonom, jag har aldrig velat göra det. Jag vill ju skriva, inte nödvändigtvis journalistiskt, men det är skriva jag vill göra.
Att det blev Gaffa var mer en slump, han fick napp där och sedan blev han kvar.
– Det gick ganska bra, rent spridningsmässigt, jag fick skriva vad jag ville. Då tänkte jag att det var värt det, att det var en kanal för att få ut grejer. När de bytte chefredaktör blev det ett annorlunda upplägg och då tänkte jag att jag skulle vrida till det och se vad som händer.
Vad ska man göra åt branschen när den ser ut som den gör?
– Det är ingen skillnad jämfört med andra strider som tagits förr, det har alltid funnits pengar och de som har pengarna har alltid sagt ”det finns inga pengar”. Jag förstår att marknaden ser annorlunda ut idag, men det är inte mitt problem, då får Gaffa hitta andra modeller. Man måste kräva sin rätt annars blir det ingenting.
Chefredaktör Johanna Eriksson och Per Lundberg GB, vd för Gaffa Sverige skriver i en mejlkommentar till Journalisten:
”Vi arbetar varje dag med att förbättra och stärka Gaffas ekonomi, både för att utvedckla vårt redaktionella innehåll samt betala våra frilansare och anställda. Det är dock värt att nämna att vi nyligen klarat oss ur en ekonomiskt pressad situation till följd av pandemin. — Våra frilansande skribenter och fotografer är medvetna om våra arvoden innan de åtar sig uppdrag.—”