Funcke om nya spionerilagen: ”Journalister måste skärpa källskyddet ett par snäpp till”

Den 16 november väntas riksdagen rösta igenom en grundlagsändring om utlandsspioneri som gör det straffbart att röja uppgifter som skadar Sveriges relation till andra länder. Lagförslaget har ända sedan det lades fram av regeringens enmansutredare 2017 fått skarp kritik av branschorganisationer som Journalistförbundet, Föreningen grävande journalister och Publicistklubben.

Journalisten och tryckfrihetsexperten Nils Funcke har larmat om lagförslaget i flera år, senast i fredags sammanfattade han åter Utgivarnas kritik.

– Lagen gröper ur meddelarfriheten på ett påtagligt sätt, inte minst med tanke på att vi går med i Nato, säger Nils Funcke.

Annons

Lagen innebär att det blir olagligt att befatta sig med uppgifter som är hemliga.

– Men det finns ett oerhört starkt intresse i att svenskar som på något sätt får insyn i missförhållanden inom ett internationellt samarbete – det kan handla om att motiven för en insats är felaktiga, det har vi sett exempel på till exempel vid Irakkriget – vågar larma om dem.

Det har dock skrivits in en ventil i lagen för att skydda vissa publiceringar, en gärning ska inte utgöra ett brott ”om den med hänsyn till syftet är försvarlig”. Nils Funcke konstaterar att vad som ska anses vara försvarligt kommer att mejslas fram i praxis.

– Risken är att uppgiftslämnare blir nervösa och håller tillbaka uppgiftslämnande, att det sätter sig en sådan kultur. Dessutom avgörs inte i Sveriges riksdag vad som är hemligt, utan det kan vara en order från en stjärnbestödd fransk general, säger han.

Kommer vi få se färre avslöjanden, kommer medierna bli försiktigare?
– Framför allt kommer informationsflödet till medierna att hämmas. Risken är att sådant som verkligen borde komma i dagern förblir i det fördolda.

Vad ska man som enskild journalist tänka på om lagen införs?
– Man måste skärpa källskyddet ett par snäpp till. Verkligen vara aktsam om hur man kommunicerar med uppgiftslämnare. Vi är väl tillbaka i Alla presidentens män, man får träffas i något parkeringshus. Precis som idag måste man måla upp det värsta tänkbara scenariot för en uppgiftslämnare.

Inte bara internationella insatser där Sverige deltar omfattas av den nya lagen, det räcker med att det är en insats inom ett forum där Sverige är medlem.

– Så Natomedlemskapet kommer att innebära att i princip alla nationella  insatser trillar in under de här bestämmelserna.

Även om uppgifter lämnas till en redaktion kan en publicering fällas; ett nytt brott införs i TF.

– Det är oerhört sällsynt att man inför ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott, det ska göras efter största omsorg och noggrant övervägande. Men det har inte skett i det här fallet, det är ingen parlamentarisk kommitté som tagit fram förslaget. Även beredningsprocessen är lite skrämmande och speglar synen från den föregående regeringen på hur lätt man tar på grundlagsregleringarna, säger Nils Funcke.

Argumentet för att införa den nya lagen har varit ett tryck på att Sverige ska visa att vi är en partner att lita på.

– Men vi har i många år deltagit i internationella insatser, inga konkreta belägg på att det funnits problem har lagts fram. Det är mer att andra tycker att vi borde ha den.

Funcke har skrivit till alla ledamöter i Konstitutionsutskottet och föreslagit att det nya brottet bara införs i brottsbalken, inte i grundlagen.

– Att föra in det i TF är inte heller effektivt. Den som vill gå en främmande makts ärenden lämnar naturligtvis uppgifter direkt till den. Man tar inte omvägen via grundlagsskyddade medier.

Alla riksdagspartier utom V och L röstade igenom förslaget i april i år, vad talar för att det skulle falla nu?
– Det skulle vara en sensation om det här inte går igenom eftersom riksdagen tog det i den första läsningen i våras. Men man får gneta på tills beslutet är fattat.

Nils Funcke har ”matat på” om lagförslaget i mer än fem år. Han är besviken på svenska publicister.

– Det har varit lite för klent med publicister som reagerat. Man har skrivit sina remissyttranden, men det har inte varit något mer kraftfullt opinionsbildande. Nu vaknar många till, men nu är det fem i tolv.