”Gång på gång begränsas yttrandefriheten”
Tidningsutgivarna och Journalistförbundet riktar idag skarp kritik mot regeringens förslag om ändringar i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. ”Det är ingen bra utveckling”, säger TUs vd Johan Taubert.
”Under det storslagna namnet 'Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten' döljer sig inget mindre än ett upprepat rop på förbud och inskränkningar.
Än en gång föreslås att det ska kunna bli förbjudet för tjänster som Lexbase och andra grundlagsskyddade databaser att publicera sökbara personuppgifter om personer som dömts för brott. Och den här gången går kommittén längre än sist.”
Så skrev Journalistens krönikör Malin Crona när 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté i augusti förra året lade fram sitt betänkande.
Femton månader senare och efter många kritiska remissinstanser lade regeringen och justitiedepartementet nyligen fram sin proposition på området. Riksdagen har att ta ställning till en rad ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och TUs vd Johan Taubert ger i en debattartikel i Altinget idag rött kort till förslagen. Johan Taubert pekar på att framför allt helheten är oroande:
– Det är inte första gången det här händer. Sverige har ett i grunden starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Men gång efter gång utsätts den för påfrestningar genom konflikter med annan lagstiftning och samhälleliga förändringar av olika slag, teknikutveckling, säger Johan Taubert.
– Det är ingen bra utveckling. TU har förordat en tryck- och yttrandefrihetskommission där uppdraget ska vara att analysera konsekvenserna av de förändringar som skett, och även i offentlighetsprincipen, de senaste tio åren.
De två förslag i propositionen som Hyllert och Taubert lyfter fram som särskilt problematiska är för det första att bestämmelser införs i TF och YGL som möjliggör tillämpning av skyddslagens (2010:305) avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området.
”Konkret betyder det att den frihet att fotografera eller på annat sätt insamla information avsedd för publicering, som grundlagen annars tillförsäkrar meddelare och journalister, avskaffas på platser som anses vara ”skyddsobjekt”. Och som skyddslagen är formulerad kan dessa platser vara allt från statsministerns bostad och fasaden på Länsstyrelseresidenset till gräsmattan innanför staketet på den lokala flygplatsen”, skriver de på Altinget.
Regeringen vill också stärka skyddet för den personliga integriteten genom att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Förslaget tar sikte på databaser som just Lexbase, men riskerar att träffa även tjänster som riktar sig till redaktionella verksamheter, som nyhetsbyrån Siren.
– Utifrån vår bedömning skulle det här förslaget vara ett hot mot Siren, och därmed mot Sirens kunder, säger Johan Taubert.
”Ytterst drabbas medborgarna. Liksom alla de myndigheter, kommuner, rättsdatabas- och säkerhetsföretag med flera som för sin verksamhet – och framför allt för sina kunders skull – har samma behov”, skriver Taubert och Hyllert.
