Generation Z är SVT Nyheters nya ledstjärna

I måndags meddelade SVTs styrelse att Anne Lagercrantz utsetts till ny vd efter Hanna Stjärne och att hon tillträder på fredag den 1 november. I en intervju med Journalisten berättade Anne Lagercrantz att stora förändringar väntar SVT. Det beskedet kom knappast som en överraskning för SVTs medarbetare. Förändringarna har nämligen redan börjat ske, och de kommer att bli omfattande.

Den 9 oktober samlades SVTs nyhetsdivision i Studio 1 i tv-huset i Stockholm för en divisionsdag. 600 journalister från hela landet fick en inblick i ett treårigt förändringsarbete som inletts på SVT Nyheter & Sport. Deltagare som Journalisten har pratat med uppfattar förändringsarbetet som ett försök att förflytta hela företagskulturen på Sveriges Television. ”Startskottet”, kom dagen att kallas. Men några av förändringarna har redan införts.

SVTs nyhets- och sportdirektör Anna Careborg håller i rodret, och hon bekräftar bilden av att man vill åstadkomma en större kulturförflyttning:

– Det är intressant och roligt att det finns medarbetare som uppfattar det så. Det handlar mycket om att arbeta på nya sätt, så det vi vill göra kan mycket väl beskrivas som en kulturförändring, säger Anna Careborg.

På vilket sätt?

– Vi står inför ett enormt skifte, med stora förändringar i omvärlden, tekniken och människors medievanor. För att fortsätta vara hela Sveriges nyhets- och sporttelevision måste vi möta allt detta. I korthet innebär det ännu mer fokus på journalistikens grunduppdrag med publiken och publicistiken i fokus. Det låter kanske inte som någon stor förändring. Vill du att jag konkretiserar?

Ja, tack.

– Ett exempel jag har använt handlar om det klassiska morgonmötet där man pratar om vad som är på gång idag. I stället kan man prata om vilka frågor publiken ställer sig idag. Det handlar inte om att ge publiken vad publiken vill ha, utan om att vara ännu mer tydlig med värdet som publiken sätter på vår journalistik, att hitta de frågor som vi faktiskt har uppdraget att försöka ge svar på.

Hur gör det att ni kommer tillbaka till grunduppdraget?

– I journalistens grunduppdrag har det till exempel alltid varit viktigt att vara på plats och berätta det man ser, och det blir ännu viktigare när desinformation sprids snabbare och blir svårare att genomskåda, på grund av bland annat AI-genererade deepfakes. En av de vanligaste frågorna Lilla Aktuellt får från sina tittare är: ”Stämmer det här?” Även publiken i stort vill få svar på detta.

– SVTs DNA är rörlig bild och det är video som är i fokus framåt. Det pågår flera olika projekt för att jobba med och utveckla videoberättandet. På startskottet berättade bland annat SVT Sport om hur de arbetar med detta. Utvecklingen på sporten vad gäller videoklipp har imponerat – i somras i samband med OS satte redaktionen nytt rekord med över 1,8 miljoner videostarter på en dag, säger Anna Careborg.

Några av förändringarna syns redan. För några veckor sedan startades tipstjänsten Verifieringshjälpen dit publiken kan vända sig med frågor om bilder och videor i flödet är äkta. Vinjetten ”Framsteg” som startade i början av året lyfter fram positiva nyheter i syfte att locka tillbaka nyhetsundvikarna som inte orkar med alla negativa nyheter, och har nu fått sällskap av Rapports ”ljusglimtar” i slutet av sändningarna.

Mer är på gång. Arbetet med att förbättra breaking news-upplevelsen på SVT Play pågår. Flaggskeppet Agenda ska byggas ut till en yta för fördjupande nyhetsjournalistik från hela SVT Nyheter, och just nu söker man efter en programledare med kravspecen ”Sveriges bästa intervjuare”.

– Det vi har satt upp är ett ramverk med tydliga prioriteringar. Det handlar inte om att först genomföra en stor omorganisation utan om att sätta upp mål och sedan organisera oss efter hand, när behoven uppstår.

En stor del av förändringsarbetet bygger på ett material som nyhetsdivisionen jobbat fram under våren, där man bland annat utifrån underlag från Ungdomsbarometern undersökt den nya generationens behov när det gäller nyheter och sport. Den centrala målgruppen är generation Z, de som är födda runt åren 1995-2010.

– De vi kallar för generation Z kommer att utgöra majoriteten av 20-40-åringarna i Sverige år 2030. Åldern i sig är inte särskilt intressant, men det här är en grupp som är ovanligt bra på att artikulera sina behov och samtidigt är tidiga med att anpassa sig till digitala förändringar. De har höga krav och förväntningar, och möter vi dem kommer fler i andra åldersgrupper att tycka det vi gör är relevant framöver. Det gör att generation Z är intressanta att förstå mer om, säger Anna Careborg.

Och vilka behov har generation Z?

– De vill ha koll. Det betyder snabba och tydliga uppdateringar som är lätta att ta till sig och ger överblick på de viktigaste nyheterna. De vill förstå, och få flera perspektiv. De vill ha inflytande, vara delaktiga och interagera på ett helt annat sätt än äldre generationer, och det syns inte minst i deras beteende i de sociala nätverken. De vill ha trygghet och känna tillit – många av dem tvivlar på uppgifter som sprids på nätet, med fog, och behöver verifierade nyheter. Vi ska under hösten träffa hundratals personer på över 50 orter för att lyssna på vilka behov de har kopplat till just verifiering, som vi ser som ett av de viktigaste uppdragen just nu och i framtiden.

På vilket sätt tror du att den reportrarnas arbete kommer att skilja sig om tre år från hur det ser ut idag?

– Jag är helt övertygad om att det kommer att vara stor skillnad, men hur vet vi inte än. Jag tror bland annat mycket på det granskande och verifierande uppdraget, att publiken i större utsträckning kommer att vända sig till SVT för att få veta vad som stämmer. Det är en intressant utveckling om du jämför med för 10-15 år sedan då det till och med i branschen fanns tvivel kring om journalistiken hade ett egenvärde. Det kan vi slå fast nu, att journalistiken har ett värde i en helt digital värld. Men vad betyder det för reporterns arbete i detalj? Hur ska vi jobba? Det ska vi ta reda på tillsammans under de närmaste åren.

Journalistklubbens ordförande Rebecka Mårtensson är försiktigt positiv till det nya förändringsarbetet:

– Visionen är nog att vi ska arbeta mer kreativt och mindre industriellt och det verkar handla om en strategisk kulturförflyttning och inte om en stor omorganisation. Det låter bra men det är mycket som är oklart. Vi har sändningar som ska göras och ingen nyhetsreporter har tid att sitta en timme och fundera på nya kreativa sätt att arbeta med ett ämne eller en nyhetshändelse med de produktionskrav som ligger på oss. När ska vi hinna?

Så produktionskraven behöver förändras?

– Annars är risken är att bara ett fåtal kommer att få möjligheten att förkovra sig i det nya, och att det inte får genomslag i verksamheten, säger Rebecka Mårtensson.