Grävrävar skriver deckare: ”Vi hade mest festat ihop innan”

Den första delen i det som ska heta Kirsebergsserien, Fristaden, kommer ut på Norstedt i augusti.

– Det är verkligen skräckblandad förtjusning, säger Lena Sundström, som är tjänstledig från SVT.

Hur kommer det sig att du och Jens Mikkelsen skriver en deckarserie ihop?

Annons

– Det började med att jag bröt benet och inte kunde röra mig på tre månader, och hamnade i en existentiell kris. Om man jobbat alltid och är van att trycka tillbaka ångestpuffar med mer jobb blev det väldigt speciellt att bara kunna sitta still.

Hon visste att hon ville skriva en Malmödeckare, och kontaktade Sydsvenskans reporter Jens Mikkelsen.

Är ni gamla vänner eller kollegor?

– Vi hade mest festat ihop… Vi släppte böcker på samma förlag när jag kom ut med Spår, 2013, och var i Almedalen. Jens var den mest bakfulla människa jag hade sett i hela mitt liv. Vi hade kul.

Varför Malmö?

– Jag är från Skåne, och har blivit så förvånad när jag varit tillbaka i Malmö på senare år. Omvärldens bild av Malmö var väl länge att det var Sveriges Chicago – men det är en vibrerande stad med unga människor, kultur, konst, musik. Och alla samhällsklasser finns representerade inom bara några kilometers avstånd. Du kan ta dig mellan de gamla pengarna i Fridhem, till lite nyare i Västra hamnen, kulturfolk och intellektuella på gamla Väster, journalister i Kirseberg, och de mer utsatta områdena i Rosengård och Kroksbäck.

– Jag ville skildra det, och visste att Jens Mikkelsen som grävande journalist har skildrat det svarta Malmö, skuggsamhället, hängt med människor i Malmös undre värld.

Jens Mikkelsen sade nej, absolut inte, och att han inte kunde hitta på. Men sedan kom det 40 ”svinbra” sidor på mejlen plötsligt.

– Sen var vi bara fast, säger Lena Sundström.

Båda tog tjänstledigt och skriver nu på bok två i serien.

Från början tänkte de dela upp arbetet mellan sig.

– Men ganska snabbt blev det att vi skriver i samma dokument, överallt, samtidigt.

Det låter kaotiskt?

– Det mest kaotiska är när vi inte vet vem som skrivit vad – men så är det faktiskt. Det funkar oerhört bra. Vi har också samma tempo. Vi åker iväg och skriver ihop ibland, då kan vi dygna i en vecka. Sedan kan vi småfila lite hemma.

Huvudpersonerna är två journalister, lokalreportern Sven och Stockholmsjournalisten Anne som flyttar till Malmö.

Är det era alteregon?

– Man kan tro det, för båda är journalister, men där slutar ganska mycket likheterna med oss.

Tjänar ni några pengar på det här?

– Att skriva böcker är för oss än så länge ett lust- och förlustprojekt. Men vi har båda jobbat så himla mycket och länge, det känns superlyxigt att unna sig det här, att ta ledigt och skriva efter att ha varit slutkörda båda två.

Vad kan ni använda från journalistyrket?

– Allt! Från saker som hänt, livserfarenheter, möten, trauman, bra saker. Det är ett helt yrkesliv att ösa ur.