Grimlund: ”Ordföranden var irriterad över vår artikel”
Den tidigare tidningschefen vid Lärarförbundet Annica Grimlund berättar nu om vad hon uppfattar satte igång förbundets kommunikationsöversyn som fråntog tidningarna deras granskande uppdrag. UPPDATERAD
Som Journalisten berättat avgick Annica Grimlund i januari i protest mot Lärarförbundets planerade inskränkningar i tidningarnas oberoende.
Igår berättade hon under en debatt på Fackförbundspressens dag i Stockholm om turerna kring den kommunikationsöversyn som Lärarförbundet tillsatte förra året och som bland annat ledde fram till att tidningarnas uppdrag att granska ”förbundets inre och yttre liv” ströks.
Annica Grimlund berättade att hon vid en konferens i maj förra året fått veta att Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand blivit ”irriterad över” en artikel i Lärarnas Tidning om att de två lärarfacken var splittrade i frågan om amnesti till ensamkommande. I artikeln uttryckte en medlem i nätverket Vi står inte ut, att många av Lärarförbundets medlemmar var besvikna över att förbundet inte ställt sig bakom kravet på amnesti, och att de övervägde att byta fackförbund.
– Jag tror att det satte igång hela den här processen, sade Annica Grimlund, som vid samma tillfälle fick kännedom om att det skulle tillsättas en översyn av förbundets kommunikation.
Grimlund var till en början positiv till en kommunikationsutredning, men aviserade tidigt att hon skulle avgå om det granskande uppdraget skulle tas bort utan ett kongressbeslut – vilket alltså blev fallet.
– Vilka frågor ska då gå till en kongress om makten själv kan bestämma att de inte längre ska bli granskade, frågade Annica Grimlund.
Hur kan andra fackförbundstidningar skydda sig från ägaringrepp i den redaktionella självständigheten – hur bygger man ett skalskydd runt den fria journalistiken? Det debatterades också på torsdagen.
Dagens Arbetes publisher Helle Klein pratade om vikten av att ”uppfostra ägarna” och visa dem nyttan för medlemmarna av en självständig, kvalitativ journalistik.
– Lärarförbundets exempel visar att vi inte får vara aningslösa och naiva! Det här är tidstypiskt och kommer att ske igen. Vi måste fostra våra ägare nu, inte när vi skrivit något som upprört dem, sade Helle Klein.
Tidningskonsulten Mårten Postrup menade att organisationernas kanslier har professionaliserats.
– Kommunikatörerna där har gått på Handels och Berghs och kan inget om journalistik. De ser en kommunikationsyta. Ni kan inte lita på paroller längre, utan nu måste ni bevisa vad som är nyttan med journalistik, sade han.
Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling menade också att fackförbundspressen måste hitta ett nytt argument:
– De vi har räcker inte längre. Det har vi lärt oss av Lärarförbundet.
För att behålla den ägargranskande rollen tyckte han att ett effektivt argument är att peka på att förbundstidningarnas kan ”knåda fram en mycket bättre organisation”. Det är i granskningen av idédebatten, och inte främst av kvitton eller löner, som en fackförbundstidning har viktigast roll, menade Jonas Nordling.
– Vem ska annars granska förbundens idédebatt?
Journalisten har utan framgång sökt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand för en kommentar. Kanslichefen Sixten Frixon dementerar dock i en kommentar förmedlad av förbundets pressekreterare kopplingen mellan Lärarnas Tidnings rapportering och begränsningen av tidningarnas uppdrag:
”Det stämmer inte. Utan det som ligger bakom beslutet är att förbundsstyrelsen ser att vi behöver ta ett mer samlat grepp om vår kommunikation. Ytterst handlar det också om att ta ansvar för medlemmarnas pengar och undvika dubbelarbete. Genom mer gemensamma processer kommer vi kunna skapa ett mervärde och dra nytta av de olika funktioner vi har inom vår organisation för att maximera värdet, effekten och nöjdheten med medlemskapet”, skriver kanslichefen i kommentaren.
