Hälften av journalistklubbarna tycker att löneförhandlingen fungerar bra
Hälften av journalistklubbarna och -sektionerna tycker att löneförhandlingarna genomförs på ett bra sätt medan ett fåtal menar att det inte funkar alls – och att arbetsgivaren vägrar förhandla. ”Handlar ofta om okunskap hos arbetsgivaren.”
I samband med Journalistförbundets utredning av löneprocessen, som Journalisten har berättat om, har 127 arbetsplatsklubbar och sektioner fått besvara en enkät om hur de tycker att löneförhandlingarna med arbetsgivaren fungerar.
57 procent besvarade enkäten, och hälften av dem tycker att själva förhandlingen i löneprocessen genomförs på ett bra sätt, medan 45 procent uppger att förhandlingen genomförs ”delvis” på ett bra sätt. Tre klubbar och sektioner (fem procent) anser att förhandlingen inte fungerar.
Bara 41 procent av klubbföreträdarna uppger att lönesamtalen mellan chef och underlydande genomförs på ett bra sätt, medan 55 procent anser att de delvis fungerar bra och 4 procent anser att de fungerar dåligt.
Den nya löneprocessen som började användas 2016 har fått kritik från enskilda klubbar som menar att deras möjlighet att påverka minskat. Den kritiken återkommer i enkätundersökningen, men det är tydligt att löneprocessen fungerar på väldigt olika sätt på olika arbetsplatser, och att den därför inte verkar fungera normerande på det sätt som har varit avsikten.
”Hur väl löneprocessen i sin helhet genomförs på de olika företagen täcker in hela skalan. Det är få klubbar och sektioner som tycker att det fungerar utan problem hela vägen, de flesta upplever att det finns delar som måste förbättras för att få till en fullt fungerande process, ett antal klubbar och sektioner kämpar på i rejäl motvind och ett par klubbar har av svaren att döma en arbetsgivare som över huvud taget inte tillämpar löneprocessen”, skriver Journalistförbundet i analysen av enkätsvaren.
Det är ingen nyhet att löneprocessen fungerar dåligt på vissa arbetsplatser, enligt Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert:
– Vi har en bra dialog med de flesta klubbar om vad som funkar och inte. Dels behöver vi centralt gå in och stötta ännu mer när arbetsgivare slarvar eller struntar i steg. Ofta handlar det om okunskap. När vi haft utbildning ihop med Medieföretagen med chefer och förtroendevalda tillsammans så har vi ofta sett bra resultat och processen fungerar mycket bättre efter det. Det kan också vara så att vi behöver begära förhandling oftare, säger Ulrika Hyllert.
– Generellt behöver klubbarna stöd i att skapa tid för det här arbetet. Många arbetsgivare tror att det går snabbt att sätta lön och vägrar lägga tillräckligt med tid på detta. Då är det tufft att kräva mer tid för lönearbete, samverkan och förhandling.
Bland enkätsvaren finns flera som har synpunkter på den ”anmärkning” som infördes i lönemodellen 2016 och som lyder: ”En fullgjord, väl genomförd löneprocess bör innebära att den lokala förhandlingen närmast får karaktären av en avstämning.” Över hälften av de svarande uppger att anmärkningen påverkar löneförhandlingen.
– Här vill jag inte föregå delegationsarbetet, men den så kallade ”anmärkningen” är det många som vill ska försvinna, säger Ulrika Hyllert.
