Han skrev under uppropet på SR – men fick inga restriktioner
SR-journalisten Edgar Mannheimer skrev under uppropet mot rasism på Sveriges Radio, men till skillnad från andra som undertecknat har han inte fått några begränsningar i sin bevakning. ”Jag kan förstås inte veta säkert vad det beror på. Men jag är en vit man.”
Som Journalisten berättade i fredags har de journalister som undertecknat uppropet mot rasism Vems SR? fått begränsningar i sin bevakning. De får bland annat inte rapportera om representation, positiv särbehandling, kvotering eller om Black Lives Matter. Enskilda journalister har fått veta att de inte heller kan bevaka frågor som Black Lives Matter driver, det vill säga frågor som rör rasism.
”De som har skrivit under uppropet och aktivt tagit ställning för Black Lives Matter och andra frågor som också finns med i uppropet, de kan inte bevaka de frågorna”, sade Olov Carlsson, biträdande programdirektör och chef för innehållsproduktionen på Sveriges Radio, till Journalisten i fredags.
Journalisten har tagit kontakt med flera personer som skrivit under uppropet. En av dem är Edgar Mannheimer, som arbetar som reporter på Sveriges Radios kulturredaktion och livsåskådningsprogrammet Människor och tro i P1.
När uppropet blev offentligt förra året bestämde han sig för att skriva under i efterhand, som ”allierad”. Sju personer valde att skriva under i efterhand som just ”allierade”, eftersom de som icke-rasifierade inte själva utsatts för diskriminering.
Men trots att han skrivit under uppropet fick Edgar Mannheimer inga begränsningar i sitt arbete – och han har rapporterat om Black Lives Matter för SR efter att han skrivit under uppropet.
– Jag kan förstås inte veta säkert vad det beror på. Men jag är en vit man, säger Edgar Mannheimer till Journalisten.
Han är den ende vite mannen som skrivit under uppropet med namn.
Edgar Mannheimer har uppmärksammat chefer på att han har skrivit under uppropet, bland annat på möten.
– Jag vill förstås inte ha några begränsningar i mitt arbete, men jag tycker att det är konstigt att vi inte behandlas lika.
Av de sju som skrivit under uppropet som ”allierade” är fem tidigare anställda. Den andra undertecknaren som fortfarande är anställd på företaget har fått begränsningar i sitt arbete och får inte bevaka frågor som rör kvotering, positiv särbehandling eller representation. Hon har inte fått någon begränsning rörande Black Lives Matter.
Journalistklubben på Sveriges Radio är kritisk till arbetsgivarens agerande.
– Det är inte bra att arbetsgivaren är inkonsekvent. Det här riskerar att befästa uppfattningen att rasifierade särbehandlas negativt, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben på SR.
Igår tisdag kontaktade Journalisten Sveriges Radios biträdande programdirektör Olov Carlsson med en fråga om varför inte Edgar Mannheimer fått några restriktioner.
När Journalisten tar kontakt med Edgar Mannhemier på onsdagsmorgonen har han just fått besked om att han nu fått restriktioner i sin bevakning, vilket fått omgående konsekvenser och han har tvingats lämna över ett reportage han börjat arbeta med till en kollega.
SRs biträdande programdirektör Olov Carlsson svarar på onsdagseftermiddagen i ett mejl till Journalisten:
”Jag kommenterar förstås inte detaljer kring enskilda medarbetare, men jag kan konstatera att alla medarbetare som skrivit under såväl uppropet som stöduppropet har haft samtal med sin närmaste chef. Både för att diskutera de skäl man har att skriva under uppropet och i vissa fall vilka eventuella begränsningar i bevakningsområden det kan leda till. Det görs olika bedömningar för varje medarbetare, som bland annat beror på hur framträdande medarbetaren varit som företrädare för uppropet och vilken yrkesroll han eller hon har. Det är inte alls bundet till bakgrund, vilket jag sett påståenden om. Men ju mer framträdande en person varit i debatten, eller i diskussioner kring uppropet, desto större blir begränsningarna i hur medarbetaren kan bevaka det som vi anser är ställningstaganden”, skriver Olov Carlsson i mejlet.
