Hanson och Mattsson i storbråk efter UGs Metoo-granskning

SVT Uppdrag gransknings program den 30 maj om Metoo-publiceringarna rörande Fredrik Virtanen i Svenska Dagbladet och Expressen har väckt starka reaktioner i branschen.

En av de saker som väckt frågor är varför Expressens chefredaktör Thomas Mattsson vägrade att ställa upp på intervju i programmet. UGs tidigare ansvariga utgivare Nils Hanson var redaktör för inslaget och tog också initiativet till projektet. Han är djupt kritisk till Mattssons agerande:

– En viktig sak vi visar i vår granskning är de ansvariga chefernas uteblivna ansvarstagande, där ju Expressens Thomas Mattsson är ett exempel på en sådan. Han vägrar kommentera eller besvara frågor om publiceringen samtidigt som han profilerar sig i öppenhetsfrågor, säger Nils Hanson.

Annons

– Det är beklämmande att så få journalister ställt upp på intervjuer. Det bekräftar den bild som mediegranskande reportar haft genom åren, att de som är allra besvärligast att granska är journalister. Ska vi kräva att andra makthavare ställer upp på intervju måste vi själva agera som gott föredöme. Snarare är det i själva verket raka motsatsen.

Nils Hanson är också kritisk till den vänskapskorruption mellan journalister som man redovisat i programmet.

– Vi gav flera exempel på detta, granskande reportrar som samtidigt har en relation till en av huvudpersonerna i fallet.

– Att man publicerar allvarliga anklagelser utan att ha grund för det, att man kliar varandras ryggar och att ansvariga chefer inte ställer upp och försvarar sina publiceringar, det kommer att bidra till trovärdighetsproblem för de etablerade medierna, säger Nils Hanson.

I UGs inslag påstås att Expressen hänvisat till ”pågående rättsliga och press­etiska processer” som skäl för att inte medverka. Men Thomas Mattsson säger till Journalisten att motivet var delvis ett annat:

– Det stod tidigt klart att UG inte skulle göra en opartisk skildring och då fanns det heller ingen anledning till att medverka. Om man ska driva en tes så ska man hålla en debatt, och sådana har ju Expressen medverkat i flera gånger, säger Thomas Mattsson till Journalisten.

– Jag kan tycka att det är häpnadsväckande att Uppdrag granskning framställer det som om att mediehus inte vill ta diskussion när man i samma program visar bilder från debatter i SVT Aktuellt och Publicistklubben. Det finns förstås fler sådana exempel – också jag har stått på scen, i ABF-huset, med Anne Ramberg och pratat Metoo-publiceringar. Ändå gjorde vi, liksom andra, bedömningen att just detta program inte var seriöst nog att delta i. Det borde möjligen föranleda en annan mediekritik än den som vissa nu gör gällande.

Nils Hanson avfärdar Mattssons kritik:

– I motsats till Expressen har vi tagit fram fakta i fallet. Tidningen publicerade sex sidor om Virtanen med allvarliga anklagelser utan tillstymmelse till belägg. Det är oseriöst om något. Jag kan inte tolka Mattssons tunna argument på annat sätt än att han ville slippa ställas inför svåra frågor från vår pålästa reporter, säger Nils Hanson.

Mattsson anser också att UG har ”klippt och klistrat” i det mejl som Expressen skickat till UG, så att det framställs som att Expressen inte vill svara på frågor med anledning av att det finns ”pågående rättsliga och pressetiska processer”. I verkligheten står det i mejlet, som Journalisten har tagit del av, att skälet är att det handlar om: ”[…] pågående publiceringar där det fortfarande förekommer händelseutveckling i form av exempelvis polis- och arbetsrättsliga utredningar och åtgärder. Det pågår också, enligt branschmedia, pressetiska processer och för det fall att Expressen hypotetiskt vore en part i dessa är det också olämpligt för tidningen att ingående kommentera publiceringarna.”

Thomas Mattsson anser att klippningen ger intrycket av att Expressen befinner sig i pågående ”rättsliga processer” rörande publiceringen om Virtanen, till exempel en förtalsanmälan, vilket alltså inte är korrekt.

– Jag tycker att detta tyvärr illustrerar varför så många uppenbarligen valde att inte medverka i UG. Inför UG-sändningen fick vi ta del av manus och en sista möjlighet att delta i programmet. Men efter att ha tagit del av manuset stod det klart att det nog var klokt att inte delta, säger Thomas Mattsson.

– Före publicering informerade vi Expressen om allt som skulle sägas om tidningen i reportaget, inklusive sammanfattningen av mejlet. Vi fick ingen reaktion. Mattssons kritik nu visar inte heller att sammanfattningen skulle vara felaktig, säger Nils Hanson.

Ett skäl till att få journalister valde att ställa upp på intervjuer i UG kan vara den text som gick ut i samordningsgruppen för Metoo-uppropen och som också publicerades i journalisternas grupp Deadline. I texten uppmanades till ”försiktighet” med anledning av UGs granskning, och att inte tacka ja till intervjuer ”innan ni vet vad intervjun går ut på eller vad vinkeln är”.

Elin Andersson, som är kommunikationskonsult och sitter i samordningsgruppen för 65 av Metoo-uppropen, tycker att det var förvånande att det uppmärksammades i UGs inslag.

– Det var en uppmaning till icke-offentliga privatpersoner utan medievana. Det tycker jag inte är konstigt. Folk var lite oroliga över granskningen. Det är klart att vi inte tycker att man inte ska svara på frågor från medier. Men mediernas bevakning av Metoo-rörelsen har påverkat flera personer i uppropen negativt – vi har arbetat med anonymitet och det har inte alltid medierna gjort. Så det fanns goda skäl att uppmana folk att iaktta viss försiktighet, för det sista vi i uppropen har velat är att hänga ut enskilda personer eller uttala oss om specifika fall, säger Elin Andersson.

Den huvudsakliga kritiken mot Uppdrag granskning i debattartiklar och krönikor har dock rört hanteringen av påstådda våldtäkter och brottsoffer.

– Det gör mig bedrövad att inte den diskussionen har kommit igång inom branschen som jag tycker att det här programmet visar på behovet av, det vill säga etiken kring de här publiceringarna. Jag hoppas verkligen att den kommer. Det här var en mediegranskning, där vi berättar fakta i fallet och sedan får man i stället en diskussion som handlar om något annat än själva missförhållandet. Det är beklagligt, säger Nils Hanson.

Mediestrategen Brit Stakston anser också att debatten efter UGs program varit djupt problematisk:

– Det är ett rejält lågvattenmärke när Uppdrag gransknings redaktion utsätts för hot och hat från rörelsen. Kan vi ta och lugna ner oss lite? Det finns ett övergripande behov av en granskning av även den här typen av rörelser. Man behöver se upp för retorik som ifrågasätter fundamentet för de fria medierna, säger Brit Stakston.