Hård branschkritik mot lagförslag om söktjänster
Förslaget att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster kritiseras av Journalistförbundet och TU. ”Jag kan inte stå bakom något av förslagen”, säger utredningens expert Per Hultengård.
På onsdagseftermiddagen presenterades utredningen Personuppgifter och mediegrundlagarna och överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Utredningens syfte har varit att föreslå lagändringar som ska stoppa vissa typer av söktjänster, särskilt rättsdatabaser som Lexbase.
Utredningens huvudförslag innebär att det införs ett undantag i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen så att söktjänster ska kunna förbjudas om ”offentliggörandet innebär särskilda risker i enskildas integritet”. Vid bedömningen ska personuppgifternas karaktär, omfattningen av offentliggörandet och syftet med offentliggörandet ”särskilt beaktas”.
Journalistförbundet är mycket kritiskt till förslaget som man menar innebär ett stort ingrepp i grundlagarna.
– De tidigare utredningarna på området har försökt reglera frågan genom så små ingrepp som möjligt i grundlagen. Nu har utredaren tagit fram yxan och kapat bort en rejäl bit av grundlagsskyddet, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
– Det är viktigt att vi inte får en reglering som rycker undan mattan för journalistiska granskningar av till exempel korruption och organiserad brottslighet. Att journalister kan använda söktjänster är i vissa fall en förutsättning för den typen av granskningar, säger Ulrika Hyllert.
Per Hultengård, jurist på Tidningsutgivarna (TU), var inbjuden som en av utredningens fem experter. Han valde att i ett särskilt yttrande till utredningen ta avstånd från förslagen.
– Det var med viss tvekan jag gick med på att sitta med i utredningen eftersom det var så tydligt vart man ville komma. Men jag tyckte ändå att det var bättre att sitta med och komma med synpunkter. Eftersom jag inte kan stå för något av de alternativ som föreslås i utredningen kände jag att jag måste markera. Jag kan inte stå bakom något av förslagen, säger Per Hultengård.
Vad är problemet med huvudförslaget i utredningen?
– Man löser återigen ett upplevt problem genom en delegationsregel, det vill säga man lyfter ut någonting från grundlagsskyddet. Så fort det är någonting som skyddas av yttrandefriheten som politiken inte gillar så delegerar man ut det från grundlagsskyddet. Det har gjorts många gånger tidigare, och det urholkar grundlagen.
– I det här fallet är det ett särskilt problem att den som ska dra gränsen, den som ska göra bedömningar av om det finns särskilda risker för otillbörligt intrång i den enskildas personliga integritet, är Integritetsskyddsmyndigheten. Deras utgångspunkt är att det rätt ofta finns särskilda risker. Det är inte yttrandefrihetslagen som IMY har som sin främsta ledstjärna.
I sitt särskilda yttrande lyfter Per Hultengård den situation som uppstått efter att domstolar börjat vägra lämna ut allmänna handlingar till Nyhetsbyrån Siren med hänvisning till dataskyddsförordningen, GDPR, trots att GDPR enligt dataskyddslagen explicit är undantagen i de fall den strider mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Han kallar det för ”domstolsaktivism”.
Varför lyfte du det i ditt yttrande?
– Det är ett parallellspår till utredningen. Ett antal domstolar har satt sig över grundlagen och menat att grundlagen strider mot EU-rätten. Frågan är föremål för överprövning i Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen, men om det visar sig att GDPR och EU-rätten trumfar den svenska grundlagen spelar den här utredningen kanske mindre roll.
Är vi på väg bort från idén om det öppna samhället?
– Offentlighetsprincipen finns kvar, men dess tillämpning blir snävare. Sökföretagen behövs i det journalistiska arbetet. Det fanns en tid, när det fanns många fler journalister, då man hade möjlighet att gå runt till alla tingsrätter och begära ut allmänna handlingar. Det är ju inte görligt idag, säger Per Hultengård.
