Hård forskarkritik mot svenska medieföretags bristande etik
Mediebranschens varningar om ökad misstro mot medierna ekar tomma när chefredaktörerna själva publicerar nativeannonser och avhänder sig publicistiska beslut till robotar. Det menar tre medieforskare vid Karlstads universitet.
I en artikel i Journalism Studies lyfter Michael Karlsson (bilden) tillsammans med medieforskarna Raul Ferrer Conil och Henrik Örnebring medieetiska aspekter som sällan diskuteras, bland dem estetiken, användandet av artificiell intelligens samt hur mediekonsumenternas engagemang mäts.
– Utgångspunkten i vår artikel är att det finns saker medierna själva kan göra för att höja den etiska standarden. Det etiska regelverket utgår från journalisternas arbetsmetoder, inte från allmänhetens syn på journalistiken och vad som är viktigt för deras förtroende för medierna, säger Michael Karlsson till Journalisten.
Vad tycker allmänheten är viktigt?
– Bland annat att språket är vårdat, att ortsnamn är rättstavade och uttalas korrekt; det handlar om närheten till medborgarna, att journalisterna som rapporterar om lokala nyheter är insatta. Men det jag tycker är intressantast i vår research är dels hur viktig estetiken, designen, är för journalistikens trovärdighet, dels vilken betydelse automatiseringen har.
I artikeln uppmanar forskarna medier att upphöra med nativeannonsering eftersom man vet att nyhetskonsumenterna har svårt att skilja annonserna från journalistik.
”Nyhetsorganisationer bör se till att det estetiska formatet associerat med nyheter reserveras för rapportering”, skriver forskarna.
Ni menar att de chefredaktörer som återkommande varnar för ökad misstro mot medier borde städa upp i sina egna tidningar?
– Ja. Debatten om etik och förtroende för medier rör inte alltid aspekter som medierna själva kan arbeta med. Automatiseringen är en sådan aspekt. När man låter en algoritm producera och publicera artiklar i en tidning avhänder man sig ett ansvar som publiken förväntar ska ligga hos tidningen och dess medarbetare, inte en robot. Journalistikens förhållande till teknikplattformar som Google och Facebook är också exempel på att man avhänder sig ansvar – till externa gatekeepingfunktioner, säger Michael Karlsson.
Ytterligare en etisk aspekt som sällan diskuteras är hur nyhetsjournalistiken mäter vilka artiklar och ämnen som skapar engagemang.
– När man betraktar publikens engagemang enbart utifrån besökstrafik och interaktioner på externa plattformar blir det en reduktion av publikens engagemang. De är trubbiga mätinstrument som inte behöver säga så mycket om hur engagerade nyhetskonsumenterna faktiskt är, men de påverkar vilken sorts journalistik som redaktionerna satsar på.
Vad hoppas ni med er artikel?
– Att det blir en diskussion om vilka områden som behöver etiska regler och hur de ska se ut.
