”Hatten av för frilansarna”
Företagsekonomen Maria Norbäck har djupintervjuat 52 västsvenska frilansjournalister. Hon är imponerad av deras streetsmarthet och ork.
Maria Norbäck är doktor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och medievetare intresserad av medieföretags organisation. I ett färskt projekt undersöker hon frilansarbete och hon har intervjuat 52 frilansjournalister, med bas i Västsverige. Merparten är skrivande journalister eller fotografer.
Ur materialet har hon urskiljt två schablonfrilansar, som är mest respektive minst nöjd med frilanslivet. De nöjdaste frilansarna är de som har ett fåtal återkommande uppdragsgivare och därmed hyfsat stabila inkomster, och som jobbar i frilanskollektiv. Inte sällan har de också en partner med fast jobb.
– De som lyckas försörja sig har också ofta hittat en nisch, ett specialområde, säger Maria Norbäck.
I andra änden finns de frilansar som inte har återkommande uppdragsgivare och som lägger mycket tid på idéarbete och sälj, och ofta knäcker extra i en annan bransch. De mest missnöjda frilansarna vill egentligen helst ha en fast anställning, enligt Maria Norbäcks studie.
Förvånades du av något under intervjuerna?
– Jag hade läst Kent Wernes rapport om frilansmarknaden och visste att arvodena är låga. Men det är en sak att veta det, en annan sak att prata med folk som livnär sig på de här låga arvodena. Jag är väldigt hatten av för de här frilansarna som brinner för sitt jobb och klarar av att leva med osäkerheten.
– Många är jävligt streetsmarta och strategiska, ser jag ur mitt företagsperspektiv. De ser vart marknaden är på väg och rör sig tvärsöver den, byter till de genrer där det finns uppdragsgivare. Eller tar ett uppdrag för att det kan leda till något där man får in en fot.
De två huvudtyper du tagit fram är schabloner. Hur många fanns däremellan?
– Om man skulle försöka klassa dem är de riktigt nöjda kanske 15 procent av mitt material. De allra flesta därutöver vill vara ffrilansjournalister och gillar det, men har svårt att försörja sig. Några har gjort frilansandet till en sista utväg, för att ta sig in, de är ofta de mest missnöjda, och är ofta unga.
Har du som företagsekonom några råd om hur man skaffar återkommande uppdragsgivare på en hård marknad?
– Det jag ser är att de som har återkommande uppdrag har varit länge i branschen, kanske varit frilansar sedan 90- eller 00-talet. De har haft sina kunder länge eller ärvt dem. Men framför allt är de duktiga. Redaktörerna är också pressade i dag och behöver någon som levererar i tid, som kan formatet och målgruppen och vet vad som krävs. Det ska vara stabilt och pålitligt.
– Ett annat tips är att bli redaktör för någon kund- eller branschtidning, nyhetsbrev eller årsrapport. Då vet man att man har ett visst antal timmars arbete med tillhörande betalning i en ganska lång tidshorisont.
Här skriver Maria Norbäck mer om forskningsprojektet.
