Hemliga remissvar påverkar lagstiftningen
Regeringskansliet hemlighåller eller raderar remissvar som påverkar ny lagstiftning – med följd att journalisternas och allmänhetens insyn i lagstiftningsarbetet försämras. ”Regeringen bryter mot lagen”, säger Lars Bejstam (bilden), docent i förvaltningsrätt. UPPDATERAD
Förfarandet med de hemliga remisserna, eller ”delningarna,” avslöjas i Samhällsmagasinet Avsnitt, som har nekats att få ut handlingar från Regeringskansliet rörande förarbetena om Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som började gälla i augusti.
Innan en ny lag kan antas skickar Regeringskansliet ut lagförslaget på remiss till olika institutioner, myndigheter och organisationer. Förslaget, remisserna och remissvaren är allmänna handlingar som vem som helst kan ta del av. Därefter skickas ofta förslaget på remiss till Lagrådet. Även Lagrådets svar är allmän handling.
Men efter att Lagrådets remissvar inkommit och lagförslaget reviderats efter synpunkter från remissinstanserna sker ofta en extra remissrunda, en så kallad ”delning”, till andra departement och statsråd, samt till berörda myndigheter.
Dessa delningar till andra myndigheter är undantagna från offentlighetsprincipen och handlingarna blir därför inte allmänna handlingar vare sig hos myndigheten som mottar dem eller hos Regeringskansliet som expedierar dem. Däremot är de svar som myndigheterna skickar tillbaka till Regeringskansliet allmänna handlingar och kan begäras ut från Regeringskansliet, enligt en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 1999.
När Samhällsmagasinet Avsnitt begärde att få ut delningssvaren rörande den nya lagen från Regeringskansliet fick de först det felaktiga svaret att delningssvaren var undantagna från offentlighetsprincipen, och därefter att det inte fanns några allmänna handlingar som omfattades av begäran.
Redaktionen begärde överprövning och fick i juli förra året ett avslagsbeslut undertecknat av Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Enligt regeringen fanns de efterfrågade handlingarna inte. Men det visade sig inte vara sant.
Samhällsmagasinet Avsnitt begäran avslogs av regeringen.
Avsnitt vände sig i stället till olika myndigheter som de misstänkte kunde ha fått delningen, och fick napp. Kriminalvården hade fått det nya lagförslaget på delning och hade också skickat ett svar till Regeringskansliet, och lämnade ut mejlkorrespondensen till Avsnitt. I svaret hade Kriminalvården synpunkter på en formulering om rätten till anonymitet i lagförslaget. I propositionen som sedermera lades fram i riksdagen hade regeringen strukit den formuleringen.
Först när Samhällsmagasinet Avsnitt i måndags vände sig direkt till den ansvariga handläggaren på Regeringskansliet, vars namn tidningen fick veta via Kriminalvårdens delningssvar, fick man ut de handlingar som regeringen påstått inte fanns.
”Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen och Regeringskansliet utan stöd i grundlagen i praktiken hemlighåller väsentliga dokument som visar hur en lag ska tolkas. Uppenbarligen har ovan angivna handlingar funnits på justitiedepartementet, men justitiedepartementet har antingen felaktigt gallrat dem eller, i strid med Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat, funnit att de inte är allmänna handlingar”, skriver Samhällsmagasinet Avsnitt i sin analys.
Lars Bejstam, docent i förvaltningsrätt och expert på frågor om offentlighet och sekretess, säger till Journalisten att det är uppenbart att Regeringskansliet bryter mot lagen.
– Jag känner till två andra fall då Regeringskansliet vägrat att lämna ut svar på delningar, dels en kollega i Uppsala som ville se remissvaren på ett lagförslag, dels en student som jag var handledare för och som ville få ut uppgifter från jordbruksdepartementet. För mig är det uppenbart att Regeringskansliet gör fel. Delningssvaren är allmänna handlingar, punkt slut. De bryter mot lagen, säger Lars Bejstam.
– Ett problem är att regeringens beslut inte går att överklaga. Man kan vända sig till JO, men JO kan inte ändra ett beslut, bara komma med kritik.
Att de delningar som Regeringskansliet skickar till myndigheter inte är allmänna handlingar medan svaren från myndigheterna till Regeringskansliet är det, kan tyckas märkligt, men Lars Bejstam menar att det finns en naturlig förklaring:
– Lagstiftningsförslaget som skickas på delning är ju inte färdigställt, det finns de som menar att det ska betraktas som arbetsmaterial. Däremot är svaret som myndigheten skickar färdigställt. Då blir det allmän handling, både hos den myndighet som skickar svaret och hos Regeringskansliet.
Regeringskansliet svarar i ett mejl på Journalistens frågor att de inte betraktar delningssvaren som allmänna handlingar:
”Utkast som skickas till utomstående för synpunkter som ett led i ett beredningsförfarande betraktas med stöd av det så kallade delningsundantaget normalt inte som expedierade och därmed allmänna handlingar trots att de sänds från Regeringskansliet till någon utomstående (jfr 2 kap. 12 § andra stycket TF). Inte heller svaren med delningssynpunkter anses utgöra inkomna och därmed allmänna handlingar i Regeringskansliet. Detta förutsätter att delningssynpunkterna ligger inom ramen för det ärende som delningen avser. Gör de inte det, bör handlingen med synpunkterna behandlas som en allmän handling.”
