Hjörne: ”Jag var med och fattade besluten”

Var det Högsta domstolens avgörande om tryckerimomsen som blev spiken i kistan?
– Kistan är fel ord: patienten är sjuk och vi ska genomföra en operation. Därefter kommer vi att bli friskförklarade, det är vår övertygelse. Men det är klart att om vi tittar på vad som hänt: ett stort skuldlass från förvärven 2005 inte minst, tuffa amorteringskrav, och sedan tryckerimomsdomen som gick emot oss – det blev för tungt. När vi ser att vi inte har möjlighet att möta våra åtaganden kring amortering av banklån och till Skatteverket, då är vi skyldiga att ansöka om rekonstruktion, säger Peter Hjörne.

Per den sista mars hade Stampen räntebärande skulder om nästan 1,2 miljarder kronor, samt leverantörsskulder och andra operationella skulder om 900 miljoner kronor, men de likvida medlen uppgick till endast 50 miljoner kronor. Soliditeten uppgick till fem procent.

Hur illa är det?
– Vi har inte likviditetsproblem och det här innebär att vi kommer inte att ha det framgent heller, rekonstruktionen fungerar som ett skyddande paraply över bolaget. Vi har en hygglig likviditet när vi går in i detta. Det som händer är att man inte får eller kan betala sina gamla skulder under tiden rekonstruktionen pågår. I övrigt löper allt på, och där har vi pengar. Den statliga lönegarantin kommer också in, den ingår i rekonstruktionen som ett av verktygen.

Annons

Hjörne konstaterar att Stampens huvudsakliga problem är att bankerna och Skatteverket vill ha amortering vilket koncernens kassaflöde inte klarar av.

– Men våra verksamheter, det förtjänar att sägas, har genomgått en mindre, egen rekonstruktion kan man säga. De tjänar bra med pengar i dag, vi har ett kassaflöde på mellan 120 och 150 miljoner kronor under året. Verksamheterna fungerar, det är skuldsidan vi måste ge oss på nu.

Kommer ni att klara det på tre månader?
– Vårt mål är att gå i mål inom de tre månader som rekonstruktionsperioden varar. Man kan också begära förlängning, men vi och våra rådgivare som kan rekonstruktioner tror att det här kommer att räcka till.

Vad innebär processen för Stampens varumärke? Det är ju rätt mycket dramatik i detta.
– Ja, det är dramatik. Å andra sidan har våra problem på skuldsidan varit väl kända. Och jag tror att det faktum att vi nu vidtar åtgärder, att vi har genomgått ordentliga rationaliseringar och har bra effektivitet i våra verksamheter – det är det som människor ser. Våra läsare har förtroende för oss. Göteborgarna ser GP, Uddevallaborna ser Bohusläningen och så vidare. Det är det som är de riktigt starka varumärkena för oss.

Vad innebär rekonstruktionen för personalen?
– Jag sade just vid en personalinformation att det här är en tung dag för oss alla, naturligtvis för mig som huvudägare men också för medarbetarna. Samtidigt var vi noga med att betona att lönerna kommer att komma, tidningarna kommer att komma ut, det gäller nu bara att jobba på.

– Sedan är det naturligtvis helt begripligt att människor känner oro och att det är många frågor. Vi är noga med att hantera all oro.

Vilket ansvar tar du?
– Det som är upprinnelsen, den stora skuldbördan, där var jag med och fattade besluten tillsammans med den gamla ledningen och den gamla styrelsen. Så det är klart att jag har ett ansvar. Därför gick jag in som styrelseordförande för två år sedan när vi såg att detta var jobbigare än vi hade trott, och tog mitt ansvar genom att som aktiv ägare jobba med det här tillsammans med en ny ledning och styrelse.

– Men jag har inte ett personligt ansvar för strukturomvandlingen i mediebranschen över hela världen, och jag har inte ett personligt ansvar för momsdomen.

Har du någon kontakt med [förre VDn] Tomas Brunegård om det här, som ju var operativt ansvarig för många av affärerna?
– Vi har inte kontakt om affärerna och Stampen. Däremot har vi lite kontakt personligt.