Hot från supporter kunde spåras – ändå lades fallet ned

Journalisten rapporterade i augusti om RSF Sveriges kritik mot att Göteborgs åklagarkammare beslutat att lägga ner förundersökningen om olaga hot mot journalisten Negar Adele Josephi och hennes familj. Förundersökningen lades ned eftersom den misstänkte hade dömts eller strafförelagts för annan brottslighet, och den påföljden var tillräcklig för att omfatta också det olaga hotet.

Nu kan Journalisten rapportera att ännu en utredning om olaga hot mot en journalist lagts ned, också den i Göteborg. Det gäller hot om våld mot GPs Robert Laul, som publicerades på Twitter tidigare i år.

– Hotet kom efter att jag i en krönika skrivit om att IFK Göteborg ville byta ut målnäten på Bravida Arena från gulsvarta till vita inför en cupmatch mot Gais på Bravida Arena. Gulsvart är nämligen Häckens färg och Blåvitt ville ha vita nät, berättar Robert Laul.

Annons

Han blev kontaktad av representanter från IFK Göteborg som inte tyckte att han skulle skrivit om nätfärgen, sponsorer till IFK Göteborg talade nedlåtande om honom i en podd och en person från IFKs supportrar tyckte att man skulle skada Laul allvarligt fysiskt.

– Det blev en komplicerad frågeställning om jag skulle kunna gå på nästkommande match, Gais mot IFK Göteborg. Gais har en mindre organisation och bekymret var om de skulle kunna garantera min säkerhet på pressläktaren. Genom att jag gjorde polisanmälan och även pratade med supporterpoliserna i Göteborg så kom vi fram till att jag skulle ha tillräckligt skydd. Allt gick bra under matchen.

Polisanmälan om olaga hot hamnade hos polisens demokratigrupp i Göteborg. Där beslutades nyligen att förundersökningen skulle läggas ned – trots att avsändaren bakom tweeten gick att spåra.

– Även om en förundersökning kan fullföljas så kan det av effektivitetsskäl finnas skäl att inte driva den. Det kan vara om det rör sig om brott som inte skulle föranleda annan påföljd än böter och, som i detta fall, när misstänkt redan avtjänar ett straff. Det skulle inte göra någon skillnad i påföljd, skriver förundersökningsledare Andrea Hammar i ett mejl till Journalisten.

”Det är lika obegripligt varje gång då fall läggs ned där förövaren enkelt kan spåras. Det visar, tycker jag, att myndigheterna inte tar hoten och hatet mot journalister på det allvar som förtjänas. Det blåser allt snålare vindar där ute och att myndigheterna hänvisar till effektivitetsskäl duger inte. Att försöka skrämma medier till tystnad är ytterst allvarligt och ska bestraffas”, säger Reportrar utan gränsers ordförande Erik Larsson.

Kan du kommentera den kritiken?
– Jag håller med om att det är en aspekt. Bedömningen slits ju mellan att dels hantera polisens resurser effektivt så vi kan klara upp fler brott, dels omhänderta den enskildas intresse och signalvärdet utåt. I en tid av mycket hot och hat mot journalister och andra grupper av demokratibärare i samhället tycker jag absolut att man ska tänka till om ett ärende ska drivas eller ej. Jag tänker att det viktigaste är att man förmedlar beslutet till den berörda så att denna kan få en förklaring. I vissa fall är det fortfarande helt rimligt att inte driva vissa ärenden. Sedan har man alltid som part möjlighet att få ett beslut omprövat, menar Andrea Hammar.

Andrea Hammar, inspektör vid demokrati- och hatbrottsgruppen i Göteborg. Foto: Tor Johnsson.

Har lagen som trädde i kraft den 1 augusti om skärpt straff för brott mot journalister tagits med i bedömningen av de här fallen?
– Det är såklart något som läggs in i bedömningen.

Är det inte viktigt att alla fall av olaga hot mot journalister lagförs för att statistiken ska vara korrekt – och därmed kunskapen om problemet?
– Alla fall som anmäls till polisen hamnar i statistiken, även de ärenden som förundersökningsbegränsas eller åtalsunderlåtes. Problemet idag handlar om att en stor del av den upplevda utsattheten inte anmäls alls, vilket gör att vi inte får en rättvis bild av omfattningen av denna typ av brott. Alla som utsätts, gärna med stöd av arbetsgivare, måste ge polisen kännedom om vad som sker, så att vi kan sätta resurser i paritet till problembilden. Det som inte syns är svårt att strida för, svarar Andrea Hammar.

Robert Laul tycker att polisens demokratigrupp varit ett bra stöd, men att det är ett problem att den misstänkte inte kommer att dömas och därmed synas i statistisken.

– Om sådant inte syns i statistiken, riskerar mindre resurser att satsas på problemet med hot mot journalister. Det vore sorgligt med tanke på hur verkligheten ser ut för många av oss idag. 

Han är också nöjd med GPs hantering av händelsen.

– Jag upplevde det som en obehaglig och olustig situation. IFKs reaktion i allmänhet och huliganens i synnerhet skapade ett stort merarbete för såväl GP som polisen. Det är ett samhällsproblem att resurser ska behöva gå till sådant här. Där har även fotbollsföreningarna, i det här fallet IFK Göteborg, ett ansvar för att inte elda på sina supportrar mot enskilda journalister.