Hyllert: ”Arbetsgivarna måste höja journalistlönerna – för sin egen överlevnad”
Journalistförbundet genomför en stor medlemsenkät inför avtalskonferenserna, som drar igång om en månad. ”Avtalskonferenserna kommer att präglas av lönefrågor”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.
De senaste tio åren har avtalsrörelserna på journalistområdet varit likartade; arbetstidsförkortning har legat högst på Journalistförbundets kravlista medan löneökningarna har följt industrimärket.
De fem journalistavtalen löper ut den 31 mars 2023 och en hel del pekar på att prioriteringarna kommer att se annorlunda ut än i tidigare avtalsrörelser.
– Jag ska inte föregå avtalskonferenserna, men utifrån vad jag hör när jag träffar och pratar med medlemmar och förtroendevalda verkar det som att lönerna kan bli en viktig fråga. Det är ju också en stor samhällsfråga, kopplat till inflationen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.
Journalistförbundet genomför nu en stor enkätundersökning bland medlemmar inför avtalskonferenserna.
De senaste avtalsrörelserna har Journalistförbundet arrangerat en stor avtalskonferens för fackligt förtroendevalda, som utsett en avtalsdelegation som drivit förhandlingarna om nya kollektivavtal. 2023 blir det i stället fem avtalskonferenser i januari och februari, en för varje avtalsområde: dagspress, public service, tidskrift, kommersiella etermedier och bemanning. Dagspress är först ut, den 17 januari. Avtalsdelegationen valdes redan på förbundskonferensen i september.
– Vi gjorde en ordentlig utvärdering med dem som var delegerade vid förra avtalsrörelsen och då kom det upp flera goda idéer som vi ville jobba vidare med. Man behöver alltid tänka kring vad man behöver förändra för att bli bättre, säger Ulrika Hyllert.
– En del har upplevt att det har varit svårt att få en diskussion om avtalskrav om man sitter över hundra personer i ett rum. Nu har vi mer specialiserade avtalskonferenser för att få en bättre diskussion och vassare avtalskrav.
Ulrika Hyllert. Foto: Tor Johnsson
Till skillnad från tidigare avtalsrörelser har Journalistförbundet också haft två arbetsgrupper som jobbat med avtalsfrågor löpande under det senaste året: en på public service och en inom dagspress.
– Vi är alltså väldigt väl förberedda för årets avtalsrörelser och har god förankring. Men med det sagt så har vi inte ens haft avtalskonferenserna. Det är ju där alla klubbar är inbjudna för att diskutera.
Men du tror att lönerna kommer att bli en stor fråga på avtalskonferenserna?
– Avtalskonferenserna kommer att präglas av lönefrågor eftersom vi då kommer att presentera en stor rapport om löneutvecklingen för journalister de senaste tio åren. Vi fick i uppdrag av kongressen förra året göra en utvärdering av löneprocessen och granskning av frågor kopplade till lön, som skulle presenteras på avtalskonferenserna. Så det kommer vi ju att göra. Vi håller på att filar på det sista.
Journalistavtalens löneökningar har ju följt märket de senaste tio åren, kommer förbundet att vilja överge det nu om lönefrågan blir prioriterad?
– Den diskussionen finns förstås men det är för tidigt att svara på. Att vi har följt märket de senaste tio åren när mediebranschen haft ekonomiska svårigheter har gynnat journalisternas löneutveckling. Samtidigt är journalister attraktiva utanför mediebranschen, där också lönerna är högre. Därför måste mediearbetsgivarna höja journalistlönerna, för sin egen överlevnads skull, säger Ulrika Hyllert.
Fakta
Märket sätts av industrin
Industrin har de senaste 25 åren varit lönenormerande för hela den svenska arbetsmarknaden. Löneökningarna som industrins parter kommer överens om är tänkta att gälla i andra branscher, det så kallade ”märket”.
Industrifacken har krävt en löneökning på 4,4 procent nästa år. Industriarbetsgivarna anser att kravet är oacceptabelt högt.
Märket 2022 var 1,8 procent.
