Industriboom lyft för tidningar i norr

När det 2017 stod klart att Northvolt skulle etablera sin jätteanläggning för tillverkning av litiumjonbatterier strax utanför Skellefteå i Västerbotten, bland annat eftersom det finns så god tillgång på grön energi och mark i området, var det få Skelleftebor som kunde tro att det var sant. Skulle verkligen en fabrik som beskrivs som central när det gäller att omvandla Europas fordonsflotta till fossilfri placeras just här?

– Visst var det många som tvivlade, men det började försvinna när Northvolt ett par år in presenterade att man hade fått in en miljard dollar i finansiering och ingått ett samarbete med Volkswagen om en fabrik i Tyskland. Samtidigt som de berättade att orderstocken ligger på över 120 miljarder kronor, säger Lars Andersson, affärslivsreporter och ställföreträdande ansvarig utgivare på Norran i Skellefteå. 

Skellefteå växer så det knakar. Överallt inne i stan får det gamla ge plats för det nya. Foto: Jonas Eng.

Att invånarna hade svårt att jubla innan allt var helt klart är lätt att förstå om man känner till historien om den här delen av Sverige. I decennier har samhällena längs med den 13 mil långa kusten mellan Luleå och Skellefteå tyngts av en negativ utvecklingstrend, med minskande befolkning och allt lägre skatteintäkter. Under krisen på 1990-talet när bostadsbubblan sprack tappade Skellefteå 4 000 invånare. Samtidigt minskade antalet förvärvsarbetande med 18 procent.

Nu upplever Skellefteå en befolkningsökning för tredje året i rad och det som händer här uppe kan beskrivas som en industriell revolution.

Förutom 3 000 nya jobb i den fullt utbyggda batterifabriken räknar kommunen med nyetableringar som kan ge 10 000 nya jobb. Befolkningen väntas öka med 17 000 personer på några år, det i en kommun med 73 000 invånare.

Utanför batterifabriken Northvolt. Foto: Jonas Eng.

För Lars Andersson och hans kollegor på Norran har reporterjobbet förändrats i takt med tiden. Han minns ett 1990-tal när Skellfteå hade 290 konkurser i kommunen, ungefär en per varje vardag att rapportera om. Idag har Norran fler nyheter kring etableringar att rapportera om än vad man alltid hinner med.

– Mycket är positivt nu, även om man såklart också måste belysa de negativa sidorna av omvandlingen, fortsätter Lars Andersson. 

Vi hoppar in i bilen med Lars Andersson för en rundtur på orten. Under sina 36 år på Norran har han arbetat med det mesta. Planeringsredaktör och chefredaktör, i den nuvarande rollen som affärslivsreporter är han med stor sannolikhet den journalist i Sverige som har skrivit flest artiklar om Northvolt. 

De första 20 åren på tidningen skrev han nöje och kultur. Lars, som också är en engagerad vinylsamlare, minns när han befann han sig i London med det lokala popundret The Wannadies samma dag som de gick upp som etta på Englandslistan med You and me song 1996.

Rundturen går igenom stan, upp mot Vitberget och ut mot Skelleftehamn och Northvoltområdet. Lars Andersson har en historia om vartenda gathörn.

– På 1990-talet fanns det flera hundra tomma lägenheter i Skellefteå, vissa nybyggda hus med lägenheter var plomberade, berättar han när vi rullar förbi busstationen. 

Överallt i centrala Skellefteå byggs det. Gropar med tunga maskiner, vägar som leds någon annanstans av tillfälliga vägskyltar och byggjobbare i varselkläder är en naturlig del av stadsbilden.

– Där i bostadsrättsföreningen Höder såldes stans dyraste lägenhet, tolv miljoner gick den för, säger Lars Andersson och pekar mot ett nybyggt flerfamiljshus med utsikt över centrum.

Lars Andersson har gjort det mesta på Norran. Från chefredaktör till nöjesredaktör och reporter. Foto: Jonas Eng.

På väg ut mot Northvolt pekar Lars Andersson ut ett bostadsområde som kallas för ”gräddhyllan”, här har en av Skellefteås hockeyspelare byggt en stor vit kåk som väcker uppmärksamhet. En bit från fabriken visar Lars Andersson på ännu ett område mark där kommunen planerar en ny företagspark med upp till 40 etableringar. 

 

Northvolts fabriksområde är mer än 150 fotbollsplaner stort. Utanför stängslet ser man rad efter rad av byggbilar och personbilar, bakom parkeringen skymtar flera jättelika fabriksbyggnader i ljusgrått mot horisonten. Där inne producerades det första litiumjonbatteriet så sent som i slutet av december.

Samma dag som Journalisten besöker Skellefteå finns Norr Medias vd Mats Ehnbom på plats. Tillsammans med Norrans redaktionschef och ansvariga utgivare Helena Strömbro Ershag ska han presentera den nya satsningen Framtidsfabriken. 

Helena Strömbro Ershag och Mats Ehnbom i centrala Skellefteå. Foto: Jonas Eng. 

Framtidsfabriken är en digital plattform där de fyra titlarna inom Norr Media ska samla journalistik på ett antal temaområden kring omvandlingen, kopplad till nyhetssajterna för Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren, Piteå-Tidningen och Norran. En redaktör har anställts för att producera innehåll och samordna arbetet mellan de fyra redaktionerna.

Eftersom industriboomen spänner över länsgränserna mellan Norrbotten och Västerbotten behöver också journalistiken bli bättre på att spegla det, när gamla invanda bevakningsmönster ska brytas. 

– Det handlar om att samverka mellan de fyra redaktionerna och försöka hitta det gemensamt relevanta perspektivet som är intressant att läsa om oavsett om man bor i Luleå eller Skellefteå, säger Helena Strömbro Ershag.

Nyhetschefen Gerth Hedberg, som har arbetat 35 år på Norran, berättar att tidningen också ser på trafiken på sajten att folket på orten är engagerade i ämnet. 

– Direkt vi nämner Northvolt i en rubrik så är folk inne och läser, och man ser en konvertering, säger han. 

Historiskt har läsarintresset för SHL-ishockeyn med lag som Luleå Hockey och Skellefteå AIK varit enormt för Norr Media-tidningarna och det som har dragit överlägset mest läsning under många år. 

En sanning som fortfarande gäller, även om Northvolt och den nya industrialiseringen också blivit stora samtalsämnen.

– Men vi ser också protester både här och där från läsarna mot det som sker. Bostadsbyggandet går snabbt och det kommer in nya företag som vill profitera, vilket vi också beskriver, fortsätter Gerth Hedberg. 

– Det bästa är om vi kan kombinera Northvolt, AIK, och bostäder i rubriken, säger Helena Strömbro Ershag skämtsamt. 

– Den artikel som gick bäst i hela koncernen förra året var en artikel om en hockeyspelare som hade köpt en sommarstuga, fortsätter hon.

Centralredaktionen i Skellefteå. Foto: Jonas Eng

Intresset för de nordligaste delarna av landet har också ökat markant hos riksmedierna i takt med utvecklingen. I vår öppnar exempelvis DN redaktioner i Luleå och Umeå. Med sina 90 journalister i området ser Mats Ehnbom att Norr Media har en unik möjlighet, berättelser finns i massor, inte bara om industrin i sig utan också om människorna den berör.

– Det är bra att riksmedierna äntligen fått upp ögonen för vår del av landet, men de har en annan målgrupp än vi, och skriver för sin läsekrets om norra Sverige. Jag tror inte att de kommer att kunna ta lokaltidningens plats, säger han.

För att kapitalisera maximalt räcker det inte för Norr Media att engagera med journalistik. Inom ramen för Framtidsfabriken satsar man också på att bygga relationer med det växande näringslivet vilket gjort att de olika tidningshusens säljavdelningar också ska samarbeta med varandra. 

– Journalistiken är det viktigaste för oss. Men det handlar också om att bli självklara för de kommersiella aktörerna som kan lägga sina annonspengar på vad som helst, exempelvis i sociala medier. För att lyckas med det behöver vi vässa oss även där och bli ännu bättre, säger Mats Ehnbom.

Sedan Norr Media bildades för två år sedan har läsarintäkterna ökat i storleksordningen 5-6 miljoner, enligt vd:n. Den digitala upplagan för titlarna ökar också kraftigt. Norran har idag 18 800 prenumeranter varav 7 000 är helt digitala, målet är att nå 9 000 digitala prenumeranter 2022. 

– Vi ska klara att möta det tapp vi ser i print. Det handlar också om överlevnad, säger Mats Ehnbom.

Hur gör ni för att granska ett företag som Northvolt, när allt inte är offentligt?
– De är väldigt tillståndsberoende så mycket passerar mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen, och det gäller att följa utvecklingen. Regelbundet tar jag exempelvis hem den långa listan med ärenden från mark- och miljödomstolen, säger Lars Andersson. 

Foto: Jonas Eng.

En av de mest lästa artiklarna om Northvolt handlar om ett större covidutbrott inne på fabriken som gjorde att de tvingades stänga ned en period. Lars Andersson och Mats Ehnbom poängterar att det är viktigt att tidningen ”inte dras med i hejarklacken” nu när allt ser så positivt ut. 

– Alla satsningar som man pratar om i Norrbotten och Västerbotten är inte heller helt klara än. Jag vill inte låta som den surmulna journalisten, men här har vi också en roll att spela, att berätta om den andra sidan. Exempelvis när det gäller satsningen på grönt stål i Boden (H2 Green Steel red.anm) så är frågan om det kommer finnas nog med el och om man klarar miljökraven som finns, säger Mats Ehnbom. 

Hur ser relationen ut mellan journalisterna och företagen på orten?
– Vi har en bredare bevakning nu än då och jag upplever att företagen också blivit mer professionella. För 20 år sedan kunde en företagare bli galen på vissa skriverier, men nu vet alla rollerna. Vi berättar om det positiva, men också det negativa, och det förstår företagen. När det gäller Northvolt har de varit tämligen öppna, de förstod tidigt att om de ska lyckas med rekryteringen så behöver de berätta om planerna och utvecklingen löpande, säger Lars Andersson.

 

Röster i Skellefteå:

Hur lyckas lokalmedierna med bevakningen av industriboomen?

Eivor Lundqvist, 68, Harry Lundqvist, 68, Byske.
– Tidningen gör ett bra jobb. De skriver både om olagligheterna och det som har varit bra, vi är prenumeranter sedan länge.  

Mia Sundbom, 28, Skellefteå.
– Jag läser Norran ibland, de gör mycket bra. Mycket av rapporteringen är positiv, jag tycker att man saknar det som skaver lite. 

Helena Lindström-Vikström, 53, Skellefteå.
– De gör ett bra jobb, det har handlat mycket om fastighetsaffärerna och bostadspriserna, och så det här med att de gräver sönder hela stan. Överallt bygger de.

Maria Hooska, 49, Skellefteå.
– Jag har inte Norran just nu, men min man läser den så jag tittar ibland. Men jag tittar mycket på tv-nyheterna och lyssnar på radio och tycker medierna gör ett bra jobb.