Invandrartidningen hotas av nedläggning
30-åriga Invandrartidningen med 17 anställda journalister hotas av nedläggning.
30-åriga Invandrartidningen med 17 anställda journalister hotas av nedläggning.
Nästa vecka väntas regeringen lägga en proposition om att inrätta ett nytt statligt verk för integrationsfrågor. Verket ska bland annat ha överblick och tillsyn över hur integrationen av invandrare i landet sköts.
Enligt vad Journalisten erfar kommer regeringen i sin proposition också att föreslå att Invandrartidningen läggs ner.
Tidningen, som ägs av en statlig stiftelse kontrollerad av inrikesdepartementet, finansieras med statliga medel och via prenumerationsavgifter och annonser.
Åtta editioner
Den veckoutgivna tidningen kommer ut med åtta editioner på olika språk. Upplagan är på runt 35 000 och den sammanlagda läsekretsen beräknas uppgå till omkring minst 100 000.
En av editionerna är tidningen På lätt svenska, som används i svenskundervisningen för invandrare.
De 15 miljoner om året som Invandrartidningen i dag får från staten ska enligt planerna föras över till det nya verket.
— Vem ska nu informera invandrarna? Undrar Annie Egerö, ordförande i Invandrartidningens journalistklubb.
Hon påpekar att tidningen är deras enda informationskanal och hon kallar det ett svek att lämna de svaga grupperna helt utan insyn om Sverige.
— Hundratusentals invandrare i Sverige förstår inte svenska tillräckligt för att tillgodogöra sig svenska medier. Det gäller inte bara nyanlända invandrare och flyktingar, utan även människor som varit här i decennier. De klarar det dagliga livet, men inte kontakter med myndigheter. Och de känner sig utanför.
Tidningen förklarar för läsarna vad sånt som bostadsbidrag och flerbarnstillägg är. Dessutom vill man ge sina läsare tillgång till det offentliga samtalet –- man refererar pågående debatter och många kända invandrarprofiler skriver i Invandrartidningen.
Massor av läsarreaktioner
Invandrartidningens avtal med staten går ut den sista april nästa år. Meningen är att det nya verket ska starta då.
— Vi är ursinniga över att tidningen inte anses behövas, säger Annie Egerö.
Hon berättar om massor av läsarreaktioner. Varje år kommer omkring 2 500 frågebrev som redaktionen besvarar. Ofta handlar det om något i medierna som de inte förstått, till exempel om nya lagar.
Annie Egerö ser faror med den nya ordningen. Den eventuella information som ges i fortsättningen kommer direkt från myndigheter, överheter som invandrare inte självklart har förtroende för.
— Vår tidning är fristående. Invandrarna kan lita på oss.
Hon befarar att det kommer att bli försämringar för invandrarna.
Annie Egerö är också orolig över sin och kollegernas framtid.
— Många har jobbat här länge och har specialiserat sig på frågorna. Det är svårt för alla att få nya jobb i dag. Men det värsta är om vår unika kompetens inte används.
Invandrarpolitiska kommitténs betänkande ska resultera i en proposition som presenteras för riksdagen den 19 september.
På inrikesdepartementet avböjer man tills vidare att kommentera vad propositionen ska innehålla.
— Vi gör det av respekt för riksdagen, säger integrationsminister Leif Blombergs pressekreterare Refik Sener.
