Irenius om Malin Ekmans avskedsbrev: ”Känner inte igen mig i bilden”

På måndagseftermiddagen, svensk tid, gick Svenska Dagbladets USA-korrespondent sedan 2019 Malin Ekman ut med att hon valt att säga upp sig från tidningen. I ett öppet brev som hon skickat till sina tidigare kollegor och även publicerar på en nystartad Substack, skriver hon om bakgrunden till beslutet. Ekman beskriver hur hon under flera år upplevde ett starkt internt stöd för sin rapportering men att något förändrades hösten 2023.

Mina texter ser ut som tidigare men responsen blir annorlunda. Jag blir tillsagd att skriva genom min redaktörs ögon. Det viktiga är inte längre att texterna är sanna och sakliga utan hur de “riskerar uppfattas”. (…) Det jag uppfattar som nytt är en ovilja till journalistisk diskussion. I stället får jag höra om “bud från ledningen”. Kollegor pratar om “en ny ängslighet” i spåren av världshändelser som Rysslands invasion av Ukraina och Hamas terrorattack i Israel.

Malin Ekman beskriver också en större journalistisk trend där konsekvensneutraliteten hamnat på undantag när västerländska mediers rapportering om USA ”införlivas i ett färdigt narrativ om Donald Trump som demokratins fiende.”

Annons

Lisa Irenius är sedan i höstas chefredaktör för Svenska Dagbladet.

– Det är väldigt tråkigt att hon slutar, hon har varit en uppskattad medarbetare. Det här kom väldigt oväntat. Jag känner inte alls igen den bild hon ger, säger Lisa Irenius och fortsätter:

– Jag delar Malin Ekmans bild av vikten av att journalistiken aldrig får bli ängslig eller ensidig. På Svenska Dagbladet är vi alltid måna om att belysa flera perspektiv och ifrågasätta etablerade narrativ. Vi vill inte ge en tillrättalagd bild utan låta läsarna dra sina egna slutsatser.

Men Malin Ekman uppfattar er tvärtom just som en ängslig redaktion?

– Som sagt kom det här oväntat. Det är klart att man i ett sådant här läge får vara ödmjuk och ställa sig frågor: är det något i dialogen som inte har fungerat eller varit otydligt? Det är väldigt tråkigt att hon uppfattar det så som hon gör.

Har ni haft en dialog?

– Vi har haft en dialog med henne precis som med alla medarbetare, om texter, men inget utöver det vanliga.

Ekman skriver i sitt brev om ett specifikt möte: Jag ber om ett möte med ledningen för att diskutera en arbetssituation som jag upplever blivit ohållbar. Man förklarar då för mig att om någon skulle räknar mina artiklar och komma fram till att fler är kritiska mot Demokraterna än Republikanerna, så skulle SvD ha svårt att “backa upp” mig publikt.

Kan du kommentera det mötet?

– Jag känner inte igen den bild som hon ger. Det är viktigt för oss att backa upp våra skribenter och Malin har varit en väldigt uppskattad medarbetare. Jag har flera gånger uttryckt till henne att jag uppskattar det hon gör.

Är det extra viktigt för SvD att inte uppfattas ha en tendens, särskilt en högertendens, i nyhetsrapporteringen?

– För oss är det väldigt viktigt att ha en saklig, nyansrik rapportering som inte tar ställning åt något håll. Journalistiken har många svåra avvägningar att göra idag. Hur rapporterar vi sakligt om Rysslands anfallskrig, om Israel-Gaza där det är otroligt polariserat och uppgifter är svåra att verifiera? Det kräver en försiktighet i journalistiken, samtidigt är det otroligt viktigt att inte bli ängslig. Den balansen är inte alltid helt lätt.

Hur hjälper du dina medarbetare att navigera i det?

– Det vi kan göra är att prata om det, ha en levande diskussion om frågorna. Jag ser en fara för självcensur, att man blir rädd att ta i vissa frågor. Vi får inte låta det bli så, vi måste kunna ta oss an kontroversiella frågor med öppet sinne. Jag upplever att hela SvDs redaktion står bakom det.

Är du rädd för att bilden av SvD skadas av att hon går ut med den här kritiken?

– Det är klart att det är väldigt tråkigt när en relation med en skribent avslutas på det här sättet. Generellt finns det frågor kring hur man, i en offentlighet där det hela tiden görs politiska poänger, förmedlar att nyhetsjournalistik inte handlar om att ta politisk ställning. Det blir kontinuerligt drev på X och andra plattformar, finns en väldig vilja att tolka in politiska ställningstaganden också där det inte finns. Det är en utmaning för journalistiken.

– Att rikta in sig på vissa grupper och bekräfta deras världsbild är väldigt farligt för journalistiken, då har vi till slut ett väldigt polariserat medieklimat.

Hur drabbar Malin Ekmans avhopp er USA-bevakning inför presidentvalet i höst?

– Vi har en väldigt stark USA-bevakning med många kunniga medarbetare. Jag känner mig trygg i att vi kommer att ha en fortsatt väldigt stark bevakning som ger flera olika perspektiv.

Journalisten söker Malin Ekman.