Jan Helin: ”Nu måste vi börja diskutera frilansjournalisters villkor”

Bortförandet av de två, nu frisläppta, Syrienjournalisterna väckte nytt liv i debatten om redaktionernas hållning till och ansvar för frilansmaterial från krigszoner. Sveriges Radio har klargjort att man inte köper in material från områden dit man inte skickar egna medarbetare. Aftonbladets chefredaktör Jan Helin tycker att frågan är mångbottnad, men vill inte se något köpstopp.

– Det vore att på riktigt äventyra det fria ordet, om man ska uttrycka sig högtidligt. Många av de absolut viktigaste vittnesmålen från krigszoner kommer just från frilansar som är där av egen drivkraft. Om någon är redo att riskera sitt eget liv för att få fram en historia, vem är då jag att säga att det vill jag inte ha, för du kan hypotetiskt anklaga mig för att vara omoralisk eftersom jag inte skickar mina egna medarbetare?
– Journalistiken måste för det fria ordet uppträda omoraliskt i den här frågan. Det behöver inte betyda att mediebolag ska uppträda omoraliskt. Det är en otroligt komplex diskussion, som jag gärna vill se framöver i branschen.

Jan Helin vill ta initiativ till ett branschsamtal om frågorna kring farliga frilansuppdrag, kanske i organisationen Utgivarnas regi. Johan Perssons och Martin Schibbyes samt Magnus Falkeheds och Niclas Hammarströms erfarenheter och synpunkter vore självskrivna. Någon gemensam policy från mediebolagen anser Helin knappast är möjlig, kanske inte ens önskvärd.
Tidigare utrikeskorrespondenterna Lars Gunnar Erlandson och Nina Hjelmgren – den senare kursledare på Fojo – föreslår en ny fond som frilansar skulle kunna söka pengar ur för att kunna köpa sig större säkerhet i konfliktområden. Få redaktioner betalar arvoden som täcker utgifter för exempelvis livvakter eller försäkring, menar de.

Annons

Är du redo att gå in med pengar till en sådan fond, Jan Helin?
– Man måste diskutera formerna, vem ska vara huvudman, men det är ett konkret och intressant förslag att diskutera, tycker jag.
– För om vi å ena sidan är eniga om att journalister som rapporterar från sådana här områden gör ett viktigt jobb, och det tror jag alla publicister är, är det angeläget att i nästa steg diskutera vad vi kan göra.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling säger att förbundet länge efterfrågat ett branschsamtal om frilansars säkerhet och är gärna medarrangör. Det behövs en samsyn kring vilket ansvar branschen har när något händer, oavsett vilken redaktion som varit uppdragsgivare, anser han. Idén om en säkerhetsfond kan man överväga, tycker Nordling.
– Men ska man behöva söka bidrag för att ha råd med försäkring? I grunden är det bättre med skäliga arvoden.

Det har snart gått två veckor sedan Jan Helin och DNs Peter Wolodarski med blommor i hand kunde hälsa Magnus Falkehed och Niclas Hammarström välkomna hem, en känslofylld eftermiddag på Arlanda.
– En otrolig lättnad, säger Helin.
Dagens Nyheter och Aftonbladet bildade snabbt en arbetsgrupp för att försöka bidra till myndigheternas ansträngningar att få svenskarna fria. Att betrakta bortförandet som ett personalärende fast det rörde sig om frilansmedarbetare, var självklart på ett känslomässigt plan, menar Jan Helin.
– Formellt var det ju inte självklart. Men i det här fallet hade vi ingen annan syn än att ”det är Niclas och Magnus och de ska hem”.
Hur gruppen jobbade är ännu hemligt, precis som alla detaljer kring frisläppandet – inklusive hur mycket tidningarna eventuellt betalat i lösensumma. Men när en utvärdering gjorts hoppas Aftonbladet kunna berätta mer konkret om arbetet.

Vattentäta skott upprättades mellan säkerhetsgruppen och redaktionen, för att ingen information skulle läcka ut och potentiellt skada processen att få dem fria. Likaså valde de flesta medier att rejält skruva ned sin bevakning när det stod klart att publicitet är negativt när kriminella grupper ligger bakom en kidnappning.
Att lämna konsekvensneutraliteten var ett lätt beslut, tycker Jan Helin. Det handlade ju om en kollegas säkerhet.
– Jag var möjligen förvånad över att det på sina håll var svårt att förstå, utanför huset. Det finns nog ingen illvilja i det, men en väldigt oreflekterad syn på nyhetsarbete.
Aftonbladet och DN kom tidigt överens om att försöka sampublicera det reportage som Falkehed och Hammarström faktiskt fick med sig ut från Syrien. Bägge publicerade det den 19 januari.