JK: Inbäddad video inte grundlagsskyddad
Ett beslut förra veckan bekräftar JKs inställning gällande inbäddad video: den faller inte under sajtens grundlagsskydd.
Förra veckan tog Justitiekanslern, JK, ställning till en publicering på en nationalsocialistisk webbplats, som anmälts av föreningen Juridikfronten. I ett inlägg på sajten fanns en inbäddad video från en manifestation, som lagrats på en sajt för en videoströmningsplattform som används av olika aktörer. Videon kunde spelas upp utan att användaren förflyttades från webbplatsen, rapporterar magasinet Avsnitt.
JK Mari Heidenborg lade ned förundersökningen om hets mot folkgrupp med motiveringen: ”Ett utgivningsbevis omfattar information som tillhandahålls på den specifika databas som utgivningsbeviset gäller för (jfr 3 kap. 19 § lagen [1991:1559] med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden). Videon i den aktuella publiceringen, som tillhandahålls på en annan databas än den där den grundlagsskyddade verksamheten drivs, utgör inte en del av den grundlagsskyddade databasen (jfr exempelvis JK:s beslut den 19 januari 2017 i dnr 511-17-3.2). Justitiekanslern är alltså inte behörig åklagare i detta fall.”
Enligt JK är detta inte en ny inställning till inbäddad video:
”Det här innebär ingen kursändring. JK har tidigare fattat beslut om att länkat material på andra databaser inte omfattas av grundlagsskyddat. I detta fall visade utredningen att materialet inte härrörde från den grundlagsskyddade databasen”, svarar JKs byråchef Daniel Kjellgren via mejl till Journalisten.
Gäller denna tolkning även inbäddningar från Youtube, Vimeo och liknande, eller finns det något som skiljer den aktuella inbäddningskällan?
”Samma regler gäller för inbäddat material från sådana databaser som Youtube m.fl.”
Kan i så fall även bilder från koncerngemensamma bildservrar, som tas upp i artikeln på Avsnitt, falla utanför grundlagsskydd?
”Det är svårt att säga hur det ser ut med material på gemensamma servrar, det beror ju på hur det är anordnat (se t ex rättsfallet PressText NJA 2007 s 309.)”
Vet du om detta har prövats någon gång när det gäller de traditionella medieföretagen?
”Det är rätt så outforskad mark. Det jag känner till är som sagt PressText-fallet. Sen finns ju rättsfallet med Juridikfronten (NJA 2014 s 128) som är intressant när det gäller frågan om en eller flera databaser. ”
Trist för Dumpen som har sina videor på Rumble.
JK tycker tydligen att sin nya praxis inte gäller för Dumpen. Kanske något för Journalisten att fråga JK om? Ska inte samma bestämmelser gälla för alla aktörer?