Jordbruksreporterns kritik mot riksmedierna: ”Det blir ofta fel för att man inte förstår olika samband”

En genomgång i tidningen Land Lantbruk av innehåll som handlar om jord- och skogsbruket i åtta stora riksmedier visar att ämnet är underbevakat, i alla fall sett till näringens betydelse för svensk ekonomi. Vilket också Gunnar Nygren, professor i journalistik, slår fast i samma artikel.

Idén till grävet kom från Göran Berglund, en av fem reportrar och två redaktörer som ligger bakom arbetet för Land Lantbruk. 

Göran Berglund berättar för Journalisten att de som ämnesreportrar ofta får bevittna den frustration som finns bland deras läsare – som ofta själva bedriver skogs eller jordbruk – över den skrala bevakningen i riksmedierna.

Annons

– Jag har även personligen reagerat på hur andras rapportering kan se ut. Många redaktioner bottnar inte i en helhet kring de här ibland ganska svåra frågorna om livsmedelsproduktionen och hur jordbruk fungerar. Det blir ofta fel för att man inte förstår olika samband, säger Göran Berglund till Journalisten.

Vad är det man inte förstår menar du?
– Ett tag var det exempelvis mycket fokus på att nötkreatur är skadligt för klimatet, du har säkert själv läst några sådana artiklar? Ofta ställs inte det här i relation till hur produktionen ser ut, som kan vara väldigt olika beroende på vilket land det handlar om. Samtidigt vet vi att 70 procent av de klimatfarliga gaserna som släpps ut kommer från fossila bränslen och inte från nötkreatur. Saker ställs inte alltid i rimlig proportion, säger Göran Berglund.

– När det gäller nötkreaturen så har också många av de grupper som varit kritiska tidigare nu svängt i frågan, idag vet fler att vi också behöver nötkreatursproduktion för den biologiska mångfaldens skull. Vi behöver helt enkelt betande djur för att inte landskapet ska växa igen. Det jag menar är att det här är komplexa frågor och det är synd att det ska behövas ett krig i Europa för att fler ska ta sig an livsmedelsfrågorna på djupet, fortsätter han.

Göran Berglund menar också att han ser ett flockbeteende bland vissa journalister.

– Man hakar okritiskt på det som andra rapporterar utan att själv ta in fakta och bilda sig en uppfattning, säger han.

I sin genomgång kommer Land Lantbruk bland annat fram till att de egna resurser som de stora mediehusen lägger på att bevaka frågorna skiljer sig år rätt rejält. Medan vissa, som Schibstedtidningarna, förlitar sig en hel del på TT-material så gör exempelvis Dagens Nyheter mycket eget material.

– Att DN skulle göra mer om klimat och miljö är inte överraskande, inte heller att rapporteringen i Di skulle domineras av det företagsekonomiska perspektivet. Men det är alltid bra att få siffror och fakta på hur rapporteringen ser ut vilket vi har. Precis som Gunnar Nygren säger i artikeln så tycker jag att det är intressant att konstatera att Schibsted-tidningarna i stort sett helt förlitar sig på TT-material, säger Göran Berglund.

Vad tror du det beror på att stora mediehus inte gör mer egen bevakning?
– Dels har det säkert att göra med krympande resurser. Men också att den här sektorn har blivit allt mindre i samhället. Sen finns det en allmän kunskapsbrist som hänger ihop med att allt färre har en koppling till lantbruket idag, man får inte heller lära sig speciellt mycket om det i skolorna. Det är få som har fördjupat sig i det här under lång tid. Ofta utser man också skogs- och jordbruket till en slags syndabock för klimatet, vilket är en haltande sanning, i alla fall för oss som jobbar med de här frågorna varje dag.

I sin genomgång har Land Lantbruk använt sig av söktjänsten Infomedia för att titta och räkna på antalet artiklar och inslag som publicerats under nästan fyra års tid. Verktyget hade en del begränsningar ska sägas, vilket också Göran Berglund är noga med att påpeka.

– Det som visade sig vara svårt var att sökverktyget inte var tillräckligt bra när det gäller att fånga in etermediernas publiceringar, vilket vi också lyfter i artikeln. Där är den inte riktigt rättvisande ska man säga. Bland annat låg inte alla inslag kvar på de SR-länkar vi hittade, så man fick dra vissa slutsater av rubrik och den text som låg kvar.

Kristina Hansén är en annan av de reportrar som står bakom grävet.

Hon har jobbat med att bevaka de här frågorna i snart fyra år och menar att konsekvensen av underrapporteringen blir att allmänheten inte får en korrekt helhetsbild av hur matproduktionen faktiskt ser ut.

– I alla fall är det en risk. Det kan leda till att folk får förutfattade och lite förenklade uppfattningar om vad jordbruket är. Mediernas rapportering färgar också politikens inriktning vilket kan göra att vissa politiska förslag hamnar lite snett, för att man helt enkelt inte riktigt vet hur det går till att driva ett jordbruk, säger Kristina Hansén.

Kristina Hansén, reporter. Foto: Land Lantbruk.

Vad tror du det här beror på?
– Det hänger ihop med att få har en naturlig kopling till jordbruk numera, det är stora och komplicerade frågor som både jordbrukare och konsumenter har mycket tankar kring. Allt det här kan bli en hög tröskel att ta sig över som allmänjournalist, menar Kristina Hansén.

Fakta: Så gjordes grävet:

Land Lantbruk har gått igenom de åtta riksmedier med störst räckvidd: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Sveriges Television och TV4. Den undersökta tidsperioden är 46 månader: från den 1 januari 2019 till den 31 oktober 2022. Sökorden som har använts är ”jordbruk”, ”lantbruk”, ”lantbrukare”, ”skogsbruk” och ”skogsägare”.

Du kan läsa hela Land Lantbruks granskning i det senaste numret som du hittar här som e-tidning. 

Granskningen gjordes av: Kristina Hansén, Göran Berglund, Rebecca Johansson, Gunnar Andersson, Maria Zander, Camilla Olsson (redaktör) och Maria Gramer (redaktör).