”Journalisterna borde vara mer källkritiska”
Mediernas rapportering om väljarundersökningar missar ofta statistiska osäkerheter, visar en avhandling från Göteborgs universitet. JMG-forskaren Per Oleskog Tryggvason säger till Journalisten att många journalister glömmer att vara källkritiska i sin rapportering vilket gör att de lätt kan hamna fel.
Medieforskaren Per Oleskog Tryggvason vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) i Göteborg, har studerat hur svenska nyhetsmedier rapporterar om opinionsresultat och hur de förhåller sig till statistiska osäkerheter.
Han har bland annat gått igenom samtliga huvudartiklar där Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen redovisar sina undersökningar under åren 2010/2011 och 2014/2015.
Han är kritisk mot mediernas sätt att rapportera om de statistiska osäkerheterna i många av undersökningarna.
I hälften av fallen kommer journalisten med en förklaring till varför ett parti har stigit eller sjunkit i opinionen, till exempel på grund av partiledarens prestation i en debatt. Samtidigt är förändringen som ska förklaras så pass liten att den kan ha uppstått av slumpen.
– Medielogiken att inte missa en potentiell story verkar trumfa andra journalistiska normer, som att vara kritisk mot det källmaterial man använder sig av.
Per Oleskog Tryggvason påpekar att sedan några år tillbaka har exempelvis DN gått ifrån att redovisa marginaler i sina undersökningar. Det kan vara ett sätt, menar han, att fokusera mindre på små förändringar som kan ha slumpen som förklaring.
– I grund och botten handlar det om att journalister borde se på sådana här opinionsundersökningar på samma sätt som man ser på annat material och vara mer källkritiska. Man ser lätt på de här siffrorna lite som sport, där det finns en vinnare och en förlorare. Många glömmer att man inte kan se på undersökningarna som ett precisionsverktyg som kan mäta exakta decimaler, säger Per Oleskog Tryggvason.
I stället borde journalisterna oftare prata med experter, exempelvis på de företag som gör mätningarna, som kan förklara bakgrunden.
Om man som journalist ska dra slutsatser av små förändringar bör man också ta in flera undersökningar i bedömningen. Är det så att samma parti som går framåt här också går framåt i andra mätningar?
– Det kan bli konstigt att skapa sig en vinnare och en förlorare baserat på enstaka undersökningar med små förändringar, fortsätter han.
I avhandlingen kan man också se att mediernas rapportering av opinionsresultat riskerar att påverka tonen gentemot de politiska partierna i den övriga rapporteringen.
Det verkar finnas en så kallad ”spillover-effekt”, som innebär att det parti som gått framåt i senaste mätningen också lyfts fram när det gäller andra frågor och händelser och får en mer positiv nyhetsrapportering de följande dagarna.
Mediernas rapportering om opinionssiffror har även stor betydelse för partierna själva, enligt en frågeundersökning bland mer än 2 400 politiker.
Störst betydelse anser politikerna att mätningarna har för den mediala bilden, exempelvis hur medierna porträtterar partiet. Men nyhetsmediernas publicering av opinionsresultat anses också ha stor inverkan internt, exempelvis när det kommer till graden av entusiasm bland medlemmarna och kring partiledarens ställning.
Fakta
Avhandlingen Under the Influence? Understanding Media’s Coverage of Opinion Polls and their Effects on Citizens and Politicians vid Göteborgs universitet består av fyra delstudier där författaren använt sig av olika typer av mediedata, en panelundersökning bland väljare samt en omfattande frågeundersökning med mer än 2 400 svenska politiker.
