Gå direkt till textinnehållet

”Journalistiken är oerhört GAL”

Den tidigare SR-profilen Jörgen Huitfeldt utvecklade på tisdagen sin kritik mot Sveriges Radio. ”Ni måste börja ställa frågor från ett perspektiv som inte känns bekvämt, annars kommer ni alienera en tredjedel av er publik”, sade han.

I höstas lämnade Jörgen Huitfeldt, mångårig journalist och programledare på bland annat Studio Ett, SR för att gå till nättidskriften Kvartal. I dag arrangerade SR ett seminarium i Visby där Huitfeldt frågades ut av tidigare kollegan Helena Groll. Även SRs programdirektör Björn Löfdahl och SvDs mediekrönikör Malin Ekman fanns på plats.

Jörgen Huitfeldt utvecklade det missnöje som var ett av skälen till att han lämnade SR. Det var inte så att vissa ämnen var förbjudna, men:

– Jag kunde göra nästan allt, men vissa saker skedde med ett stort motstånd och var svårare att göra, menade han, och exemplifierade med en programserie om de ensamkommande som han gjorde tillsammans med Magnus Thorén.

Annons Annons

Huitfeldt menar att de problem med nyhetsvärdering och val av vinklar och perspektiv han menar finns på SR blev akuta under flyktingkrisen 2015:

– Uppenbara frågor ställdes inte, inte heller av mig. Sedan i ett slag, den 23 november 2015 [när regeringen svängde], var frågorna plötsligt självklara. Då fick jag en overklighetskänsla, det var som att människor fortsatte gå omkring i en sönderbombad stad och dricka kaffe som vanligt, fast allt hade förändrats.

Jörgen Huitfeldt menade att det nationella perspektivet, vad som är bra för Sverige, inte blev legitimt att lyfta förrän den 23 november.

– Det var ett stort fokus på lidandet hos de som var på väg hit, det tyckte jag var en brist. SR är ändå Sveriges radio.

Men Huitfeldt kunde ändå göra programmen om varför så många ensamkommande kom just till Sverige, och fick stort utrymme för det, invände Helena Groll.

– Ja, men det var helt individberoende. Ingen främjade eller uppmuntrade programmen, utan de gjordes trots att. När de publicerades var det väldigt konstig stämning, många tyckte att vi sparkade neråt, menade Huitfeldt. Det nådde mig att det fanns kritiska åsikter fast bara en kollega sa det rakt ut, sa Jörgen Huitfeldt.

Programdirektör Björn Löfdahl fick frågan om hur allvarligt det är när en så profilerad tidigare medarbetare riktar så hård kritik mot SR. Han beklagade att Huitfeldt valt att lämna företaget och menade att all kritik är viktig.

– Jag lyssnar noga på den, men tror samtidigt att det på många redaktioner finns människor med olika uppfattningar om olika saker. Den journalistik som kom fram om flyktingkrisen var bra, men det var till en början en lite enahanda rapportering, och det blev väldigt mycket, kanske för mycket. Samtidigt fångades många av situationen och alla de öden vi skildrade i SR, menade Löfdahl.

Men fanns det en rädsla i SRs sätt att belysa flyktingkrisen?

– Jag tror att redaktionerna fångades i ett perspektiv. I så måtto är Jörgens kritik relevant. Det finns en lärdom för oss att dra framåt, det kan bli fler sådana situationer. Kanske också i Metoo fångades vi i ett perspektiv, sade Björn Löfdahl.

Malin Ekman tyckte att det var svårt att säga om det finns en grund för Jörgen Huitfeldts kritik men att den är värd att ta på allvar:

– Det är problematiskt om du som journalist misstänkliggörs när du kommer med perspektiv som inte är gängse. Det här är en jätteviktig diskussion som inte bara Sveriges Radio borde ha, tyckte hon.

Jörgen Huitfeldt, som också betonade att han kommer med sin kritik av omsorg och kärlek till public service, vidgade också frågan till att handla om SR och SVTs val av vinklar och frågor på ett större plan:

– Jag har känt länge att finns en grupp som inte får sina perspektiv alls belysta i SR/SVT. De som tycker annorlunda än jag och alla mina journalistvänner i frågor som rör till exempel aborträtten, nationen, traditioner. SR måste börja ställa frågor från ett perspektiv som inte känns bekvämt, annars kommer ni alienera en tredjedel av er publik – som nu ska betala via skattsedeln, menade han.

Han menade att public service-journalister ofta tolkat demokratiparagrafen i sändningstillståndet för snävt, och trott att exempelvis en diskussion om invandringens storlek är odemokratisk eller antihumanistisk.

– Den har ställt till problem.

Björn Löfdahl höll inte med om att demokratiparagrafen skulle vara ett problem och trodde att det är ovanligt att den misstolkas.

– Den perfekta objektiviteten ställer höga krav och är väldigt svår att uppnå. Många redaktioner har olika typer av blinda fläckar, sade han.

Löfdahl påpekade också att SR faller ut som väldigt opartiskt i olika mätningar, som SOM-undersökningarna.

I en diskussion om den nya politiska värdeskalan GAL-TAN (grön, alternativ, libertarian respektive traditionell, auktoritär, nationalistisk) menade Jörgen Huitfeldt att svensk journalistik är ”oerhört GAL till sin natur”.

– Perspektiven på den andra sidan är väldigt främmande för många journalister. Men om vi vill vara hela Sveriges radio måste vi vara lite nyfikna på hur den andra sidan tänker. De är med och betalar. Man måste närma sig de rösterna med nyfikenhet.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret