Journalistiken har blivit marknadsanpassad

Ekonomijournalisterna har i hög grad hjälpt till att skapa krismedvetande och banat väg för neddragningar inom den offentliga sektorn. p(ingress). Men alternativ till nedskärningarna diskuteras mer sällan. Den slutsatsen drar forskarna Håkan Lindhoff och Bo Mårtenson vid JMK.

Sedan två år tillbaka kartlägger de hur den ekonomiska journalistiken utvecklats från 1970-talet och framåt. Det är det första större forskningsprojektet inom svensk ekonomijournalistik.

Bo Mårtenson har bland annat studerat hur den ekonomiska krisen och budgetpropositionen skildrats i Aktuellt, Rapport och TV 4 Nyheterna 1994-96.

— Slående är att journalisterna så sällan intervjuar ekonomiska experter från den akademiska världen. Istället är det personer inom finansvärlden som får komma till tals, berättar Bo Mårtenson som i grunden är ekonomisk historiker.

Ett exempel är när budgetpropositionen presenterades hösten 1996. I de tre kanalerna intervjuades fem bankekonomer. Den akademiska sidan representerades av en pensionerad ekonomiprofessor.

Är det inte rimligt att låta företrädare för marknaden få mycket utrymme med tanke på att den numera har så stort inflytande över ekonomin?

— Det märkliga är att även relativt underordnade banktjänstemän fått uttala sig utan att ifrågasättas, svarar Bo Mårtenson. Ett exempel är en lägre bankanställd på Midlands Bank i London som i olika inslag oemotsagd fick presentera sanningar om svensk ekonomi.

— Samtidigt skildrades politiken som ett absurt spel. Politikerna blev hårdare redigerade och mer ifrågasatta än marknadsföreträdarna.

— Att journalisterna är mer vördnadsfulla inför marknaden speglar att vi är inne i ett systemskifte och att det är marknaden och inte politikerna som löser problemen, anser Håkan Lindhoff som är civilekonom i grunden.

Lindhoff har bland annat undersökt hur Dagens Nyheter och Expressen skildrat begreppet ekonomisk kris.

Han har gjort sökningar i samtliga texter i de båda tidningarna 1992-96 och funnit att termen marknaden är det vanligaste ekonomianknutna ordet. Däremot är det ovanligt att orden marknad och kris förekommer i samma stycke i en artikel.

— Marknaden tycks varken beteckna ett krisproblem, en orsak till eller ett symptom på en kris, kommenterar han.

Färre än var femte av det hundratal artiklar Håkan Lindhoff detaljstuderat berörde krisens orsaker, historia eller vems ansvaret var.

— En typisk nyhetsartikel om ekonomisk kris fokuserar snarare på framtiden. Den innehåller prognoser och förhoppningar om att krispaketen ska stävja problemen.

— Det här speglar hur ekonomin fungerar i dag. Spekulanter på marknaden har behov av prognoser men frågan är hur intressant det är för en bredare läsekrets.

De båda forskarna menar att ekonomijournalisternas perspektiv har förändrats i hög grad de senaste tio åren.

— Reportage om en varvskris i dag skulle troligen handla mer om aktiens framtid och mindre om de människor som förlorar jobben, säger Håkan Lindhoff.

— Det är en logisk utveckling med tanke på att marknaden tagit politikens plats och att den finansiella ekonomin vuxit på produktionsekonomins bekostnad.

Ekonomisk journalistik av dagens snitt verkar inte särskilt inriktad på vanligt folk. Lindhoff har granskat de 103 artiklar i DNs sektion Arbete & Pengar under 1992 som innehöll orden ekonomi och kris. En enda vanlig medborgare förekom, en arbetslös kvinna, intervjuad av en kvinnlig reporter.

De båda forskarna har även tittat på hur journalisterna agerade när folkhemmet byggdes upp på 1930-talet.

— Då var journalisterna budbärare av de budskap politikerna ville förmedla. I dag är situationen likartad, fast numera har det till stor del handlat om att journalisterna skapar krismedvetande och förmedlar bilden av att marknaden har svaret, anser Håkan Lindhoff.

Till viss del kan det förklaras av att ekonomi är ett komplicerat ämne och att journalisterna därför är starkt beroende av sina källor.

— Ekonomer är en homogen grupp, påpekar Håkan Lindhoff. Frågar man om välfärdsstaten bör avvecklas eller inte så ger nästan alla ekonomer samma svar.

— Det finns alternativa röster men de utpekas lätt som tokstollar. Och vilken journalist vågar på egen hand ifrågasätta etablerade sanningar bland ekonomer?

Ytterligare en tendens är att ekonomin breder ut sig allt mer inom såväl nyhetsjournalistiken som inom andra journalistiska genrer. Kulturartiklar handlar om konstmarknaden, sportreportage om transfersummor och så vidare.

En studie av samtliga texter i DN, Metro och Dagens Politik en höstvecka 1995 visar att 43 procent av artiklarna hade ekonomi som dominerande tema. En annan undersökning avslöjade att ordet ekonomi är nästan lika vanligt förekommande som ordet politik.

— Som ett slags grundvatten genomsyrar de ekonomiska perspektiven alltfler samhälleliga och journalistiska fält, kommenterar Håkan Lindhoff.

De båda forskarna menar att det är dags för journalistkåren att ändra perspektiv.

— En stor del av makten har hamnat hos marknaden och den har dessutom blivit allt viktigare för folks plånböcker, påpekar Bo Mårtenson. Journalisterna borde börja granska marknadskrafterna på ett helt annat sätt än vad som görs i dag

STAFFAN WOLTERS