Kalla Faktas redaktion nerringd av kolleger
När Kalla Fakta försökte få reda på vilka makthavare som besökt ett par porrklubbar i Stockholm sa myndigheterna nej. En person med anknytning till en av porrklubbarna hjälpte redaktionen att forcera sekretessen.
När Kalla Fakta försökte få reda på vilka makthavare som besökt ett par porrklubbar i Stockholm sa myndigheterna nej.
En person med anknytning till en av porrklubbarna hjälpte redaktionen att forcera sekretessen.
För ett par veckor sedan avslöjade Kalla Fakta i TV4 och Aftonbladet att en mängd politiker, poliser och företagsledare betalat stora summor för besök på Studio Anna och Tusen och en natt.
Flera av dem hade använt kontokort som tillhör myndigheter eller företag. Vissa hade maskerat besöken som avdragsgill representation.
Upprinnelsen till avslöjandet var att polisen hade utrett misstankar om skattebrott i de båda porrklubbarna. I och med att förundersökningen lämnats in till domstol hade delar av den blivit offentlig. Men personnumren på de kontokortskvitton som domstolen fick in hade polisen raderat.
När Kalla Fakta vände sig till ekobrottsmyndigheten för att ta del av kvittona blev det avslag med motiveringen att de inblandades integritet kunde skadas.
Men Kalla Fakta fick kontakt med en person med koppling till en av klubbarna.
– Vi utnyttjade bestämmelsen om så kallad partsinsyn, det vill säga att den som är part i exempelvis ett brottmål har rätt till omfattande insyn i målet, berättar Trond Sefastsson på Kalla Fakta.
Den person som Kalla Fakta fått kontakt med satt i två månader och skrev av personnummer från 8 000 kontokortskvitton.
Kalla Fakta sökte upp flera personer som besökt porrklubbarna.
– De blev naturligtvis oerhört skärrade, berättar Trond Sefastsson. ”Går du ut med detta slår du ut mig fullständigt”, sa någon.
Redaktionen beslöt att inte offentliggöra ett enda namn i programmet.
– Som mest rörde det sig om kommunpolitiker. Det lidande de skulle drabbas av vid en publicering stod inte i proportion till vad de gjort.
– En annan anledning till att vi inte gick ut med namn var att vi ville fokusera programmet på bland annat den kultur som finns inom många företag, att det förekommer att man går på porrklubb på firmans bekostnad. Om vi avslöjat namn skulle fokus ha flyttats över på enskilda personer.
I tre dygn efter det att programmet sänts blev Trond Sefastsson nerringd av journalister som ville ha namn på de inblandade. Varenda journalist fick nobben.
– Vi har lämnat ut belopp, hur många politiker från olika regioner som varit inblandade och liknande, men inga namn.
Reportrar från norsk TV tog sig till Kalla Fakta för att försöka få ut namn på landsmän.
– Jag erbjöd mig att ringa upp några norska politiker och sen räcka över luren för en intervju. Jag krävde även att rösterna på de intervjuade sen skulle förvrängas.
Av samtal Trond Sefastsson fått är han övertygad om att vissa journalister planerade att offentliggöra namnen på de inblandade.
– Men jag vill inte bidra till någon klappjakt.
Som journalist borde du väl arbeta för att information ska vara så fri som möjligt?
– Jag har ägnat mitt liv åt det, framhåller Trond Sefastsson som är lektor i medierätt vid Stockholms universitet. Men vi hade tagit fram uppgifterna för att använda dem i Kalla Fakta, inte för att distribuera dem till andra journalister.
Det är väl upp till varje enskild redaktion hur namnfrågor ska hanteras?
– De etiska reglerna säger att man ska ha en ansvarsfull hållning inför den publicistiska uppgiften. Det här är vårt sätt att ta ansvar. Om vi gett ut namnen och varit motor i en klappjakt, då hade vi nog blivit betydligt mer kritiserade. Vi skulle gjort oss skyldiga till världsrekord i förtal.
Även internt på Kalla Fakta har sekretessen varit stenhård.
– Jag har haft en reporter på andra sidan skrivbordet. Inte ens han har fått se namnen.
I stort sett samtidigt med Kalla Fakta publicerade Aftonbladet nyheten om klubbesöken. Aftonbladet offentliggjorde inga namn och lämnade inte heller ut namn till journalister från andra redaktioner.
– Det är ett material som vi själva tagit fram och vi har gjort en etisk bedömning av hur det skulle användas. Då blir det inkonsekvent om vi släpper ut materialet utan att vi har kontroll över det, säger Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin.
