Kallt krig med AI-jättarna – då går Schibsteds titlar åt olika håll

I början av september tog Aftonbladet rygg på flera stora medier, som New York Times och CNN, och lade in en blockering mot AI-chattbottar på sin sajt. Det är en kod som läggs in på sajten som gör att Open AI och andra AI-bottar inte kan använda artiklarna för att träna den artificiella intelligensen. I internationella medier har det beskrivits som ett ”kallt krig” mellan AI-bolagen och medierna, och grundfrågan handlar om huruvida Open AI ska betala för att de använder journalistiska texter, som ju är upphovsrättsskyddade.

”I dagsläget bedömer vi att vi har lite att vinna på att låta chatbottar ”crawla” vårt innehåll då vi saknar både transparens och regelverk kring dessa frågor. Vi vill ha kontroll över vår journalistik och vi är beroende av annons- och abonnemangsintäkter för att finansiera den. Som affärsmodellerna för de stora kommersiella AI-aktörerna ser ut nu finns det inga direkta fördelar för oss att dela vårt innehåll i dagsläget”, sa Aftonbladets produktchef Moa Gårdh till den egna tidningen i samband med att blockeringen tillkännagavs. 

Aftonbladet betonar också att det är ett tillfälligt beslut. 

Annons

Men hos koncernkollegan Omni har man valt att gå åt precis motsatt håll. I ett inlägg på Omnibloggen skriver chefredaktören Markus Gustafsson att AI-bolagen gärna får läsa deras nyheter. 

”På Omni vill vi inte aktivt stoppa några AI-bolag från att läsa våra nyheter, oavsett om de sätter datorer eller människor på att läsa oss. Vi tror tvärtom att både vi och mänskligheten har nytta av att språkmodellerna tränas på högkvalitativ journalistik, och inte lämnas åt att bygga sin intelligens utifrån mindre seriösa nyhetsförmedlare”, skriver han. 

Den här splittringen i hur de två Schibstedägda bolagen agerar kring AI är enligt bolagets redaktionella utvecklingschef Fredric Karén främst ett resultat av att man idag inte vet så mycket om hur AI-bottarna fungerar. 

– På Schibsted är vår inställning kring AI i den redaktionella miljön att vi intar en positiv hållning, vi tycker att det finns massor av intressanta möjligheter kring AI framåt. Vi har också landat i att alla våra redaktioner ska ha en text, antingen på startsidan eller under artiklarna, som tydligt stipulerar att materialet är upphovsrättsskyddat och att det krävs en licens för att använda det. Men det är inte samma sak som att blockera bottar, säger han och fortsätter:

– Vi vet inte om de här bottarna kan ta sig in bakom betalväggarna eller hur våra texter används. Vi genomför nu flera olika undersökningar, och chefredaktörer har i väntan på att vi vet mer valt att göra lite olika. Från Schibsteds sida har vi sagt att det är helt okej. 

Sänder det inte lite blandade signaler från er sida att bolagen gör så olika?
– Vi har alltid haft en tydlig inställning till våra chefredaktörers oberoende, de bestämmer över sin publikation. Det kan betyda att de landar i olika beslut, vilket inte behöver vara dåligt, utan kan ge olika perspektiv och bra diskussioner. 

Kommer det att komma något ställningstagande från koncernen i den här frågan framöver?
– Det skulle jag inte hålla för osannolikt. Diskussionen är levande hela tiden i såväl på redaktionerna som i ledningsgrupperna, säger Fredric Karén.