Katarina Dahlskog: ”Vi och Medieföretagen har stått väldigt långt ifrån varandra”
De nya kollektivavtalen för dagspress och public service kommer att medföra stärkt fackligt inflytande när gäller lönesättning av nyanställda journalister och av de mest erfarna medarbetarna, men få andra förändringar. ”Vi är inte ensamma om att ha en tuff avtalsrörelse”, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
På papperet kan det se blekt ut. Löneavtalet är en blåkopia på industrimärket. Utöver några nya formuleringar och omflyttade stycken i löneprocessavtalet blir det inga ändringar i kollektivavtalen för Sveriges journalister på public service och inom dagspressen.
Samtidigt är löneökningarna rejäla: 4,1 procent från och med den 1 april i år och 3,1 procent nästa år, samt en höjning av lägsta månadslönen med 1 350 kronor 2023 och fortsatt avsättning till flexpension 2024.
Snittlönen för medlemmar i Journalistförbundet var förra året cirka 42 000 kronor i månaden och höjningarna motsvarar ungefär 1 700 kronor i månaden 2023 och 1 300 kronor i månaden år 2024.
Journalistförbundet fick inte igenom kraven på höjd OB-ersättning utöver procentuppräkningen i dagspressavtalet eller fler semesterdagar och ökad anställningstrygghet för vikarier och programanställda i public service-avtalet. Det blev inte heller någon friskvårdstimme, meddelarskydd, stärkt möjlighet till kompetensutveckling eller garantilönehöjning om 1 000 kronor i månaden.
– Vi och Medieföretagen har haft helt motstående yrkanden och därför stått väldigt långt ifrån varandra i årets avtalsrörelse, säger förhandlingschefen Katarina Dahlskog.
– Avtalen inom industrin innehåller inte heller några förändringar utöver det nya löneavtalet, så vi är inte ensamma om att ha en tuff avtalsrörelse.
De nya skrivningarna i löneprocessen kan dock få reell påverkan i de lokala löneförhandlingarna, menar Katarina Dahlskog. Journalistförbundet har fått igenom fyra av sina krav:
- Stärkt inflytande för klubbar när det gäller lönesättning av nyanställda.
- Utvärdering av lönekriterierna genomförs efter varje avslutad förhandling i syfte att förbättra löneprocessen inför nästa år.
- Kopplingen mellan utvecklingssamtalet och lönesamtalet stärks.
- Stärkt inflytande för klubbar när det gäller lönesättning för bland annat medarbetare med lång erfarenhet men svag löneutveckling, den så kallade ”kontrollstation för veteraner” som avtalskonferensen föreslagit som krav.
– Vi har sett att medarbetare med lång erfarenhet och god prestation halkar efter i löneutvecklingen. De får inte en riktig värdering i löneprocessen. Genom den skrivning vi nu har fått in kan klubbarna lyfta specifika grupper i löneförhandlingen, till exempel gruppen erfarna medarbetare, säger Katarina Dahlskog.
Kommer förändringarna i löneprocessen att få konkret effekt för journalistklubbarna i årets lokala löneförhandlingar?
– Ja, men vi måste förstås uppmärksamma dem och arbetsgivarna på förändringarna i avtalet.
Är ni nöjda?
– Vi är nöjda med att vi har fått igenom de här förändringarna i löneprocessen. 2020 ville motparten inte ens diskutera de kraven, så det här är en tydlig framgång. Sen är vi nöjda med att vi får löneökningar i nivå med övriga avtal. Trots det läge som är får våra medlemmar större löneökningar än på mycket länge även om det tyvärr inte innebär någon reallöneutveckling just nu. Det betyder inte att vi uppnått det vi vill åstadkomma i avtalsrörelsen. Vi hade förväntningar på att nå mycket längre och vi har redan börjat fundera på nästa avtalsrörelse och hur vi under avtalsperioden ska arbeta med lönerna.
Journalistförbundet har fem avtal med Medieföretagen: dagspress, public service, tidskrift, kommersiella etermedier och bemanning. Löneavtalet som nu är klart omfattar normalt alla fem avtal.
Är förhandlingarna om journalistlönerna alltså avslutade nu?
– Det kan jag inte säga. Vi har tre avtal kvar att teckna.
Dagspressavtalet är Journalistförbundets äldsta och ”det mest utvecklade avtalet”, som förbundet brukar säga när de menar att det är det mest förmånliga för arbetstagarna. Därmed är det också det avtal där det är svårast att få igenom nya krav. Även i public service-avtalet kan det vara svårt att få igenom förändringar eftersom det finns ett konkurrerande Unionenavtal för journalister på SR, SVT och UR.
Däremot har det under avtalsrörelsen funnits en växande förväntan på att Journalistförbundet ska få igenom förändringar av bemanningsavtalet, som framför allt omfattar medarbetare på Bonnier News interna bemanningsföretag Marieberg Media. Den förhandlingen inleds nu.
– Vi har överlämnat våra krav när det gäller bemanningsavtalet, men jag kan inte säga något om dem ännu, säger Katarina Dahlskog.
