Koll på ministern
Den lokala vinkeln är självklar när medierna i Östersund bevakar valrörelsen. Rikspolitiker på turné kan inte vara säkra på att bli uppmärksammade. Med utspel och jippon kommer de inte långt. De måste ha något att komma med om de ska platsa i medierna.
Den lokala vinkeln är självklar när medierna i Östersund bevakar valrörelsen. Rikspolitiker på turné kan inte vara säkra på att bli uppmärksammade. Med utspel och jippon kommer de inte långt. De måste ha något att komma med om de ska platsa i medierna.
Så här löd Östersunds-Postens löpsedel den 21 september 1953:
”Churchill död Vorosjilov sjuk Beria bortaVilda rykten i omlopp” Löpsedelsmakaren tog det storpolitiska greppet när han satte den rubriken.
Tyvärr var det just vilda rykten. Churchill hade tolv år kvar att leva. Löpet hänger bland andra ÖP-klassiker på väggen bakom centralredaktionens soffhörna. I dag, fredagen den 28 augusti 1998, toppar tidningen ettan så här:
”Flera poliser smet in på Storsjöyran?”
Det är förmiddag och nyhetschefen Per Åhlin telefonkonfererar med lokalredaktörerna om dagens jobb.
– Är det bara fråga om allmän valrörelse så struntar vi i det, inpräntar han i korrarna. Det måste finnas en lokal vinkel.
Den lokala infallsvinkeln går igen i ÖPs hela bevakning av årets valrörelse.
– Vi ville göra något annat än det vanliga, säger Per, som i våras var på kurs om public journalism på Pressinstitutet och lät sig inspireras.
I maj hade ÖP en redaktionskonferens som bara handlade om hur valrörelsen skulle bevakas. Då kläcktes idén att göra en undersökning av vilka frågor som länsborna tyckte var viktigast i deras vardag.
Resultaten var delvis överraskande. Att arbetslösheten, vården, äldreomsorgen, bostäderna och skolan skulle höra till de ämnen som länsborna rankade högt var väntat.
Men knappast att frågor om våld och brott skulle räknas till de allra viktigaste.
– Folk i glesbygden känner sig otrygga när det är 15-20 mil till närmaste polisstation. I somras tog det fem sex timmar innan polisen kom efter ett mord i Bräcke.
Oväntat var också att EU-frågan skulle hamna på tionde och näst sista plats i EU-motståndets Jämtland, och att försvaret skulle rankas sist i ett län där garnisonsstaden Östersund är residensstad.
ÖP valde ut fem ämnen som de under hösten gör temaveckor om i tidningen: Våld och brott, skola, äldreomsorg, arbetslöshet och sjukvård.
Sju veckor före valet presenterade ÖP resultatet av sin undersökning. Sen dess har man haft tre reportage i veckan på varje tema.
– Den fjärde dagen har vi något vi kallar Snacket, då vi pratar politik med folk på till exempel arbetsplatser eller fik, säger Per Åhlin. Om vi diskuterar skolan har vi inte Snacket i lärarrummet utan på en verkstad. När det handlade om sjukhus talade vi med folk på Friskis och Svettis.
Den femte dagen får politikerna komma till tals. De får en fråga som sen fördjupas med följdfrågor.
Sista veckan före valet håller ÖP handgriplig demokratiskola och berättar om hur det går till när man röstar, hur demokratin fungerar etc.
– Vår ambition är att få folk att rösta, inte att tala om för dem vad de ska rösta på, säger Per.
Han beskriver den metod för valbevakning som ÖP valt som en informativ journalistik. En del politiker gillar den inte och gnäller över att ÖP inte spelar deras spel.
Utanför Sveakiosken, i korsningen Prästgatan-Biblioteksgatan står en reslig man i grå kostym och ser lite vilsen ut. Han tar till orda:
– På söndag är det tre veckor kvar till valet. Vi socialdemokrater lovar inte skattesänkningar, men att vi ska bygga vidare på välfärdsbygget…
De flesta passerar förbi utan att ta notis om inrikesminister Jörgen Andersson som talar. Några få lyssnar förstrött en liten stund och hastar vidare.
Men ÖPs reporter Kerstin Eriksson och fotografen Anneli Åsén har öra och öga för ministern.
Kerstin, en av de tre som håller i temaveckorna, har bevakat skolan en vecka. Nu har hon avbrutit förberedelserna för reportage om sjukvården för att kolla om Jörgen Andersson har något nytt att komma med.
– Den här veckan har jag varit på hur mycket presskonferenser och torgmöten som helst, säger hon. Det har mest blivit notiser av det.
Hon får snabbt den möjliga vinkeln klar för sig.
– Det nya är att Jörgen Andersson pratar om omvärlden, om den ekonomiska krisen i Ryssland. Margareta Winberg, som var här i förra veckan, var ointresserad av att diskutera omvärldsfrågor.
TV4 Jämtland är här med fotografen Andrew Herbert och reportern Urban Råberg, som ställer frågor om bostadsrättsföreningarnas kris till inrikesministern. En förening gick i konkurs nyligen och Östersunds kommun fick gå in. Krisen förvärras av utflyttningen från länet och nu också från stan.
Jörgen Andersson kan tänka sig att Strömsund kan få statlig hjälp. För Östersunds del vill han inte lova något.
Kristina Andersson, politiskt sakkunnig hos inrikesministern, är skapligt nöjd med det mediala gensvaret på hennes chefs jämtländska turné. Länstidningen, ÖP och TV4 har rapporterat. Och Jörgen Andersson hade en debattartikel i LT i onsdags.
– Möjligtvis är vi lite besvikna över att radion inte har gjort något.
— Det är en vänlig stämning, men inget tempo än, säger Jörgen Andersson själv. Men det kommer.
Ministrar är intressanta för ÖP, eftersom de har makt. Men riksdagsmän på rundresa som säger samma sak överallt är ointressanta, anser man.
Jippon och utspel av olika slag prioriteras mycket lågt.
– När moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark åkte mountain-bike i Åre fick han vara ifred, säger Per Åhlin. Om han cyklat omkull och brutit benet hade vi kanske skrivit.
Östersunds-Posten med partibeteckningen © och Länstidningen (s) har fört ett tidvis hätskt marknadskrig med rabatter.
– Numer konkurrerar vi med ganska blanka vapen, säger Per. Det är inte samma hysteri som för några år sen. Nu är det en sund konkurrens om innehållet. Av två bra tidningar är ÖP störst just nu.
– Det är konkurrens på kniven, säger LTs politiska reporter Anita Näsberg, som inte brydde sig om torgmötet med Jörgen Andersson.
Men hon och Kerstin Eriksson träffas nästan varje dag på såna tillställningar.
— Vi är där och lurpassar på varandra. För säkerhets skull.
Naturligtvis har Anita lagt märke till att ÖP har valt ett annat upplägg och arbetar efter public journalism-modellen.
— Tidningarna kör var sitt race i år, säger hon.
Hon sitter nu på sitt arbetsrum och försöker pussla ihop namn och tider för ett telefonväkteri den 7 september. Hon vill ha med de politiker som toppar partiernas riksdagslistor.
Nyss fick hon ett pressmeddelande om att socialdemokraterna och centern har reagerat mot ett utspel om sänkt bensinskatt som den före detta näringsministern Per Westerberg (m) gjorde här i stan i går.
– Politikerna har blivit duktigare på att faxa och e-posta pressmeddelanden och de har lärt sig att tala i rubriker. Tänk om även sånt kunde granskas som textreklam… Har man inget annat material kan även ett litet parti som miljöpartiet få stort utrymme i tidningen. Ibland undrar jag vad farao vi håller på med.
Anita Näsberg, som är mer intresserad av det politiska spelet, schackrandet och korridoruppgörelserna än av sakfrågorna, har på förmiddagen träffat s-ombudsmän. Hon antyder att hon kanske kunde ha använt tiden bättre.
— Men de gav mig i alla fall många fina visitkort.
Socialdemokraterna och centern är de stora partierna i Östersund. Men moderaterna är på offensiven och Anita anser att den intressantaste ideologiska motsättningen är den mellan dem och socialdemokraterna.
– Moderaterna har sagt att de ska måla Jämtland blått och utmanar de styrande i kommunalvalet.
Hon vill därför visa hur det skulle bli om de kom till makten. Och för att konkret påvisa skillnaden vill hon i tidningen ställa moderater och socialdemokrater mot varandra i en debatt om plånboksfrågorna.
– Men nästa vecka ska jag ut med dansbandet Jannez. Det ska bli roligt att få göra något annat. Jag tycker om att dansa.
På ett stickspår på bangården har Inlandsbanan AB parkerat en rad gamla röda tågvagnar. En dvärgallé av buskar kantar vagnarna, som bara rullar när ångtågsföreningen gör utflykter.
En bit bort, vid Storsjöstråket, är TV4 Jämtland inhyst i en gammal industribyggnad i rött tegel.
Vid receptionen möter Urban Råberg, som är på väg hem. Han är klar med inslaget om Jörgen Andersson. Det blev en och en halv minut. Ganska normalt för ett nyhetsinslag.
– Formatet gör det svårt att sköta valbevakningen, säger Urbans chef Henry Svensson. Vi sänder tre fyra minuter på morgonen och knappt en halvtimme på kvällen. Då blir det inte mycket tid till fördjupning. Vi har inga möjligheter att jobba som ÖP.
TV4 väljer normalt, av både praktiska och journalistiska skäl, att vara sparsam med att bevaka politiker på valturné.
– Men det är klart, kommer det ett intressant statsråd och det finns något att vinkla på så gör vi ett inslag. Nu senast var det Per Westerberg som hade en bra grej om bensinskatten.
De valfrågor som Henry anser vara viktigast är sysselsättningen och utflyttningen.
Han tror också att EU-frågan engagerar jämtlänningarna, vad ÖPs undersökning än visar.
– Den politiska dagordningen i landet sätts innanför Stockholms tullar. Nu pratas det inte om EU där, så okej, då ska inte vi göra det heller.
Ett par onsdagkvällar mellan sju och halvåtta ska stationen ha extrasändningar inför valet. Det blir 21 minuter effektiv sändningstid per gång.
– Det är ett dilemma, vad gör man på 21 minuter när sju partier ska ha sitt? Det ska ju också vara rättvist.
Åtta personer jobbar på Sveriges Televisions Mittnytt i Östersund.
Lokalredaktionen levererar vanligen två tre inslag om dagen till Mittnytts huvudredaktion i Sundsvall.
– Den begränsade personalstyrkan sätter ramarna för vad man nyhetsmässigt klarar av att bevaka, säger Hans Lindberg, som är redaktionssekreterare och platschef.
Det ingår i public service-uppdraget att sända valprogram och Mittnytt har planerat för fem valprogram på omkring en timme på bästa kvällstid. Man avslutar serien med två direktsända debatter.
Redaktionen tvingas liksom TV4 sovra hårt när man ska göra nyheter från valrörelsen.
– Jämfört med tidningarna är vi nödbedda när politikerna kallar till presskonferenser eller torgmöten, säger Hans Lindberg. Åker vi ut ska det finnas en klar lokal vinkel och en nyhetskrok. De som ständigt skickar pressmeddelanden till oss blir ibland besvikna.
På Sveriges Radio Jämtland bevakar man valet på två sätt, berättar redaktionschefen Hans Andersson. Dels gör man specialprogram inför valet, dels ges valfrågor extra dignitet i nyhetsprogrammen.
Specialprogrammen innefattar åtta kommunprogram, som antingen innehåller reportage från kommunerna eller debatter på plats inför publik.
– Valrörelsen verkar avslagen, även om politikerna påstår något annat. När vi sände från Krokom tyckte jag först att publiken var förhållandevis stor, 31 personer. Men sen visade det sig att 28 av dem var kommunpolitiker.
SR Jämtland sänder dessutom ett landstingsprogram och ett program om rikspolitik, där ämnen som EU och EMU diskuteras.
På morgnarna sänder man minidebatter på åtta minuter, där politiker får utmana företrädare för andra partier på duell.
Halvsju på fredagskvällen är Östersunds centrum tomt, som om en neutronbomb slagit ner här och blåst bort människor men skonat byggnader.
Uppe vid Stortorget har kristdemokraterna övergivit sin gula valstuga.
Prästgatan, det bilfria ströget som på dagen myllrar av folk, är öde. Lars Leijonborg verkar här nästan begriplig när han från affischen på den tillbommade folkpartistugan önskar ett ”Mänskligare Sverige”.
Vänsterpartiet har tagit in de tre röda fanorna som under dagen fladdrade i snålblåsten, och miljöpartiet har monterat ner den krukväxtsinstallation man riggat upp som en tambur vid dörren.
Hos moderaterna står en fritidsklädd Carl Bildt med händerna i byxfickorna. ”Gör det möjligt”, säger han också i Östersund.
Socialdemokraterna har låst in sina röda rosor.
Det kunde vara var som helst i Sverige.
Kanske har partiernas kampanjmakare något att lära av stans medier och deras lokala vinklingar.
Det kan också löna sig med en kort promenad nerför Prästgatan till butiken mittemot apoteket Hjorten, där Prästgatan sluttar ner mot Gränsgatan och järnvägsstationen. Där kan man lära sig väcka nyfikenhet.
Ovanför skyltfönstret, som från insidan draperats med brunt täckpapper, hänger en skylt:
”Chockläder”.
En handskriven papperslapp upplyser: ”Öppnar den 17 september”.
