Kritik mot Lärarförbundets nya styrdokument
På torsdag ska Lärarförbundets styrelse behandla förslaget till ny kommunikationsstrategi. Där slås fast att ”all medlemskommunikation ska bidra till att stärka Lärarförbundets varumärke”. UPPDATERAD
Kommunikationsstrategin är ett övergripande styrdokument för all medlemskommunikation, slås inledningsvis fast i det förslag som tillställdes förbundsstyrelsen förra måndagen och som ska behandlas den 15 mars. Där står också:
All medlemskommunikation ska ha som främsta mål att bidra till rekrytering av nya medlemmar och stärka relationen med befintliga medlemmar. Kommunikationen ska syfta till att Lärarförbundet framstår som en attraktiv och rekryterande organisation.
Både SJF-klubben och Unionenklubben vid Lärarförbundets tidningsavdelning ser problem med förslaget.
– Vår huvudsakliga invändning är formuleringen att kommunikationsstrategin ska vara överordnat alla andra styrdokument, vilket inkluderar det redaktionella programmet. Vi skulle vilja att den formuleringen stryks, säger journalistklubbens ordförande Niklas Arevik.
Vad skulle det innebära om den finns kvar, enligt er?
– Kansliledningen säger att det inte skulle få några konsekvenser, eftersom ansvarig utgivarskapet ligger hos chefredaktörerna. Men vi skulle gärna se att det även framkommer i den nya kommunikationsstrategin, säger Niklas Arevik.
– I Lärarförbundets stadgar står att ansvarig utgivare ska följa det redaktionella programmet, och i det redaktionella programmet står att chefredaktören är ansvarig utgivare och ansvarig för alla journalistiska avgöranden. Vi hävdar att det är omöjligt att ha ytterligare ett lager av styrning över ansvarig utgivare. Det skulle strida mot Tryckfrihetsförordningen.
Klubbarna tycker också att det är problematiskt att förbundets kommunikation ska ”syfta till att Lärarförbundet framstår som en attraktiv och rekryterande organisation”.
– Vi skulle gärna se att förbundsstyrelsen tydliggör att det här inte kan gälla tidningarna. Det är chefredaktören som beslutar om vad som ska publiceras, oavsett hur attraktivt förbundet framstår genom de publiceringarna. Att säga att chefredaktören är ansvarig för alla publicistiska beslut, och samtidigt hävda i det överordnade styrdokumentet att all kommunikation ska syfta till att stärka förbundets varumärke är motstridigt, menar Niklas Arevik.
Tove Carlén, jurist och ombudsman på Journalistförbundet, har bjudits in av klubben för att ge råd och stöd kring hur den kan förhålla sig till förslaget på kommunikationsstrategi. Efter det har Journalistförbundet tagit initiativ till och hoppas få till ett möte med styrgruppen för Lärarförbundets kommunikationsutredning, innan FS ska ta beslut i frågan.
Hur ser du som jurist på Lärarförbundets förslag till ny kommunikationsstrategi?
– Till att börja med bygger Journalistförbundets riktlinjer för organisationstidningar väldigt tydligt på att ska finnas ett enda styrdokument; i Lärarförbundets fall det redaktionella programmet som tas av förbundsstyrelsen. I Lärarförbundets stadgar står också att ansvarig utgivare ska följa det redaktionella programmet. Det kan finnas anledning att fråga sig om det är förenligt med stadgarna att lägga till ytterligare styrdokument, säger Tove Carlén.
– Men det kan hända att jag får en annan bild om vi får till ett möte och jag får höra mer om hur det är tänkt att fungera.
Kan du se att förslaget kan strida mot Tryckfrihetsförordningen?
– Det kan jag inte avgöra utan att veta mer om hur det är tänkt att fungera i praktiken. Det som regleras i TF är att ansvarig utgivare har ett ensamansvar och bestämmer vad som ska publiceras och inte.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand vill inte kommentera förslaget och klubbarnas kritik, utan hänvisar till kommande styrelsemöte och Lärarförbundets pressavdelning.
Läs Journalistens tidigare rapportering om Lärarförbundets kommunikationsplaner och krisen på förbundets tidningar, bland annat:
”Extern konsult på Lärarförbundets tidningsredaktioner”
Tidningschefen Annica Grimlund: ”Lärarförbundet agerar antifackligt”