Kritik mot mediernas massiva USA-bevakning

Många minns säkert att en undersökning från Retriever redan 2018 visade att Donald Trump var den i särklass mest omskrivna personen i svenska medier året innan, med drygt 227 000 artiklar skrivna om sig. Det motsvarar en artikel varannan minut, dygnet runt.

Det gjorde också den amerikanske presidenten mer omskriven än alla svenska partiledare tillsammans, inkluderat statsminister Stefan Löfven.

I en krönika i Journalisten uppmärksammar David Isaksson saken inför det val som nu stundar i USA, där han har gjort en egen lekmannamässig undersökning av sakernas tillstånd just nu.

Annons

”En sökning i Retriever som även innefattar etermedier ger de svenska partiledarna ett litet övertag över Trump, 119 488 mot 104 176. Även där ligger resten av världen hopplöst efter: 67 488 träffar på Putin & Co”, skriver han.

Isaksson menar dock att det rådande corona-läget kan ha gjort Stefan Löfven mer omskriven än vad han hade varit annars.

Det är inte bara Isaksson som ifrågasätter vad som gör svenska medier så besatta av USA-valet. I en text på Svenska Dagbladet skriver Thomas Steinfeld, före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung, att mediernas ”massiva bevakning av presidentvalet i USA kan ge intrycket att Sverige är den 51:a delstaten”.  

Dagens Nyheters korrespondent Henrik Brandão Jönsson, med bas i Brasilien, menar också att svenska medier generellt går för långt i bevakningen.
– Jag ser ett missbruk. Redaktörerna USA-knarkar. De måste läggas in på behandlingshem och vänja sig av med drogen. Lära sig att världen är större. Studera ett annat språk. Titta runt hörnet, uppger han till Journalisten.

Vad är faran anser du?

– Faran är att svensken blir en idiot som kan alla knepiga detaljer i så kallade Swing States, men har ingen aning om politiken i Kina, Indien eller Europa.

Om du jämför med Latinamerika, som också berörs mycket av vem som styr USA, hur ser bevakningen av det amerikanska presidentvalet ut där?

– Här bevakas valet som en vanlig stor nyhet. Ändå berörs länderna i Latinamerika in under huden av vem det är som styr i Washington. Det visar hur absurd den svenska bevakningen blivit. Svenskens vardag påverkas inte nämnvärt av vem det är som styr i USA, men i Brasilien, Colombia och Mexiko är det avgörande, fortsätter Henrik Brandão Jönsson (bilden).

I sina egna kanaler har svenska medier motiverat resurserna med ungefär samma argument.

Bland annat har Ekots utrikeschef Ginna Lindberg berättat hur de motiverar den omfattande bevakningen av USA-valet med att landet spelar en nyckelroll på världsarenan ekonomiskt, politiskt och säkerhetsmässigt.

SVT har tre korrar på plats som i stort sett dagligen gör uppdateringar. SVT motiverar sin storsatsning bland annat med de så viktiga klimatfrågorna, säkerhetspolitiken och handeln.

Aftonbladet satsar också stort. De gör bland annat en 30 timmar lång valvaka och har också fyra reportrar och två fotografer på plats.

Aftonbladets Eric Rosén är projektledare för deras satsning. Han berättar att de motiverar saken med att det är ett oerhört intressant, viktigt och dramatiskt val. Världen håller andan, menar Rosén.

 – Att vi gör ett gediget och ambitiöst jobb med den här bevakningen hindrar oss inte från att bevaka annat, till exempel vår stora pågående gänggranskning, reportagen om barnen som kom under flyktingvågen 2015, granskningen av nätjättarna eller reportagen om narkotikadöden i Söderhamn. Sen är min uppfattning att coronapandemin och USA-valet är de största nyhetshändelserna under den här hösten. En självklar slutsats av det är att vi ska försöka vara bäst på bevakningen av båda, säger Eric Rosén.

Dagens Nyheter är ett tiotal reportrar och fotografer på plats under valet. De har även flera team på plats under de följande veckor om efterspelet blir dramatiskt.

På hemmaredaktionen i Stockholm, under valnatten, kommer det finns ungefär 25 personer inblandade.
 
Kan det aldrig bli för mycket av det goda? Någonstans måste ju annat få mindre utrymme om resurserna går till USA-valet?
– Jag tycker det är helt rätt att satsa stort på detta och läsarintresset är enormt. Men vi tycker nog att vi klarar att hålla ångan uppe i en rad andra journalistiska frågor och ämnen samtidigt, säger Caspar Opitz, redaktionschef på DN.

TV4 har tre team på plats i USA. Men eftersom karantänsregler och fortsatt pandemi gör det besvärligare att resa dit, så har kanalen färre team på plats än för fyra år sedan.

– Vi brukar utvärdera valbevakningar efteråt, och tidigare år är vår bedömning att balansen varit bra enligt tittarna, men självklart kan det finnas olika uppfattningar här. För vår del betyder det dock inte en ansträngd nyhetsbudget och skralare resurser till andra nyheter eftersom kanalen skjuter till extra pengar för valet, men det blir ju lite mindre underhållning de här dygnen eftersom valet upptar en stor del av tablån, säger Viveka Hansson, programdirektör på TV4.