Kritiserat förslag motmediekoncentration
Grundlagen behöver ändras för att reglera mediemarknaden.Det föreslår mediekoncentrationskommittén. Men förslaget möter kritik. Från TU är den svidande – från SJF mer avvaktande.
Grundlagen behöver ändras för att reglera mediemarknaden.
Det föreslår mediekoncentrationskommittén. Men förslaget möter kritik. Från TU är den svidande – från SJF mer avvaktande.
Kommitténs betänkande går ut på att mediemarknaden, liksom andra branscher, måste kunna regleras för att förhindra att enskilda företag blir alltför dominanta.
Det innebär till exempel förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning.
Dagstidningar, radio och TV omfattas av förslaget, medan public servicebolagen SVT, SR och UR undantas. Kommittén anser risken vara liten för att dessa ska satsa på hotfull expansion.
Det här har fått förslagets kritiker att tala om en Lex Bonnier, alltså ett försök att förhindra att Nordens största mediekoncern växer sig ännu starkare. Bonniers kontrollerar i dag drygt en fjärdedel av den svenska dagspressupplagan.
Den föreslagna medielagen hade, enligt kommittén, dock inte påverkat någon av de omstridda affärer som hittills genomförts.
För att mildra konflikten med tryckfrihetsgrundlagen TF, som talar om etableringsfrihet, vill kommittén sätta upp särskilda kriterier. Den tilltänkta medielagen ska bara kunna tilllämpas om ett förvärv uppenbart hotar hämma ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”, alltså det fria ordet.
Prövning av köp ska också kunna ske om det ”förändrar kontrollen över en dominerande ställning eller en ställning som innefattar ett flermedieägande”, alltså ger ett företag alltför stort inflytande i branschen.
Tveksamma köp ska prövas av domstol, i sista hand Högsta Domstolen.
Betänkandet, som nu ska ut på remiss innan det så småningom resulterar i ett konkret regeringsförslag, kritiseras från flera håll. Folkpartiets, moderaternas och kristdemokraternas ledamöter i kommittén reserverar sig och motsätter sig en grundlagsändring.
De får oreserverat stöd från Tidningsutgivarna som i själva förslaget ser det mest reella hotet mot det fria ordet.
– När grundlagsgenombrottet väl är genomfört ligger fältet öppet för ytterligare ingrepp, säger TUs VD Barbro Fischerström.
SJFs ordförande Håkan Carlson håller med om att ägandekoncentrationen innebär risker, och att någon slags reglering är nödvändig, men han är tveksam till begränsningar i yttrandefrihetsgrundlagarna:
– En eventuell framtida lagstiftning på området kräver stor eftertanke och en grundlig genomgång av konsekvenserna.
– Det bästa sättet att stödja mångfalden är att skapa förutsättningar för nya etableringar på mediemarknaden, säger Håkan Carlson.
Den nya medielagen kan, om den överhuvudtaget går igenom, träda i kraft tidigast år 2003.
————————————————————————————————————————
