Kulturministern om hoten mot exiljournalister: ”Allvarligt”
Regeringen ser allvarligt på hot, hat och våld mot exiljournalister – men några öronmärkta pengar blir det inte, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Exiljournalister både i Sverige och andra europeiska länder har råkat ut för misshandel och hot på grund av sin journalistik.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) lyfte när hon presenterade höstbudgeten på kulturområdet i torsdags att journalisters säkerhet är viktigt för regeringen som en del i den demokratiska infrastrukturen. Men vad vill kulturministern göra för den utsatta gruppen exiljournalister?
– Regeringen ser allvarligt på hot, hat och våld mot alla journalister och det arbete som görs i Sverige för att skydda journalister från hot, hat, trakasserier och våld omfattar även journalister i exil i Sverige. Ett sätt att främja yttrandefrihet och demokratisk utveckling är att fortsätta arbetet med att utveckla fristadssystemet för hotade kulturarbetare och journalister. Sverige är det land i världen, jämte Norge, som har flest fristäder. Statens kulturråd har i uppdrag av regeringen att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och att utveckla fristadssystemet i Sverige, svarar Parisa Liljestrand via sin pressekreterare.
Hon pekar på att regeringen i våras bestämde att tilldela Brottsofferjouren Sverige en miljon kronor för att bygga upp en nationell kontaktpunkt för journalister som behöver stöd eller skydd. Samtidigt gavs Mediemyndigheten i uppdrag att följa frågan om journalisters säkerhet och samla relevanta aktörer till dialog.
Kommer det att ske någon förstärkning av polisens resurser för detta ändamål?
– Regeringen har sedan tillträdet gjort omfattande satsningar på rättsväsendet. Höjda anslag för Polismyndigheten görs i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten, inklusive för att stärka arbetet mot hot, hat, trakasserier och våld. Det finns inga öronmärkta medel just för Polismyndighetens arbete rörande våld mot exiljournalister. Däremot beslutade regeringen i januari om en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism som nu ska införlivas i Polismyndighetens verksamhet. Av strategin framgår tydligt att Polismyndigheten behöver fortsätta utveckla dels sitt arbete med att utreda och lagföra personer för hatbrott och andra brott som hotar demokratin, dels arbetet mot it-relaterade hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten och andra berörda myndigheter ska också ha kontinuerlig dialog och samarbete med grupper som upplever sig utsatta.
Journalistförbundet efterfrågar fler hat- och demokratibrottsgrupper inom polisen, inte bara i storstäderna. Finns planer på det?
– Polismyndigheten har under flera år byggt upp och utvecklat sin förmåga att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin över hela landet. Det finns en nationell samordnare och särskilt utpekade förundersökningsledare och utredare i samtliga polisregioner. Exakt hur Polismyndigheten organiserar sig internt är myndigheten bäst lämpad att själv avgöra, men regeringens styrning framgår tydligt i strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism.
