Kvällspressen har tappat greppet
Sedan 1970 har kvällspressens samlade upplaga minskat med 34 procent.— Kvällstidningarnas storhetstid är över för alltid, tror Lennart Weibull, professor i massmedieforskning.
Sedan 1970 har kvällspressens samlade upplaga minskat med 34 procent.
— Kvällstidningarnas storhetstid är över för alltid, tror Lennart Weibull, professor i massmedieforskning.
En vanlig bild är att Aftonbladet skjutit i höjden med raketfart. I själva verket har Aftonbladet bara ökat med fyra procent sedan 1989. Sanningen är alltså att Aftonbladet trampat vatten på den krisdrabbade kvällspressmarknaden och passerats av en fritt fallande Expressen.
Varför har det då gått illa för Expressen?
— Expressen var en framgångsrik organisation, och sådana har ofta svårt att förnya sig, svarar Lennart Weibull. Aftonbladet införde ett mjukare material som ett komplement till den hårda nyhetssatsningen. Läsarna fick fler ingångar i tidningen medan Expressen låg kvar med samma material.
Under glansåren var Expressen något av en institution som den lilla människan kunde söka upp för att få hjälp.
— Sedan dess har byråkratin minskat och vi har fått fler instanser att vända oss till. Det finns inte lika stort behov av Expressen vilket förändrat bilden av tidningen.
Sedan 1970 har svenskarnas intresse för kvällspressen blivit allt svalare.
— Kvällstidningarna stod för det nya och spännande när det moderna Sverige växte fram under efterkrigstiden. Inte minst kvällspressens samspel med TV var viktigt. De började med human interest stories och konsumentjournalistik. Allt detta attraherade ungdomar som är kvällspressens traditionella ålderssegment. I och med att efterkrigsgenerationen bestod av stora barnkullar skapades underlag för mycket höga upplagor, säger Lennart Weibull.
Att marknaden rasat förklarar han med att andra medier tagit över de grepp som var unika för kvällspressen.
— Morgontidningarna har infört konsumentjournalistik, TV-bilagor, nöjessidor, läsarperspektiv etc. Kvällspressen har fått konkurrens av flera nya medier och i bland annat TV 4 har tabloidjournalistik införts.
Unga människor är den grupp som mest av alla minskat sin kvällstidningsläsning, vilket gett kraftiga utslag i upplagorna. 1980 läste varannan svensk i åldern 15-24 år en kvällstidning. 1995 var siffran mindre än en tredjedel.
Kvällspressens kris förklaras ibland med 90-talets lågkonjunktur. Men högutbildade, som rimligen borde ha god ekonomi, har minskat sin kvällspressläsning i nästan dubbelt så hög grad som lågutbildade.
— Det är inte lätt att göra en tidning för Medelsvensson, kanske för att det inte längre finns någon Medelsvensson, menar Lennart Weibull. Vi har en ökad fragmentarisering i samhället och färre gemensamma ämnen att samlas kring. Det påverkar givetvis tidningar som är enhetliga och har nationella ambitioner.
