Kvinnorna förbi i löneligan på DN
Lön efter kön tycks fortfarande gälla inom dagspressen – fast nu tjänar inte männen alltid mest. DNs kvinnliga reportrar hade förra året till exempel 518 kronor mer i lön än sina manliga kolleger. På Expressen drog dock männen iväg rejält: 6 720 kronor högre medianlön än tjejerna. – Det är en skam för tidningen att det är så, säger klubbordförande Fredrik Nejman.
Lön efter kön tycks fortfarande gälla inom dagspressen – fast nu tjänar inte männen alltid mest. DNs kvinnliga reportrar hade förra året till exempel 518 kronor mer i lön än sina manliga kolleger. På Expressen drog dock männen iväg rejält: 6 720 kronor högre medianlön än tjejerna.
– Det är en skam för tidningen att det är så, säger klubbordförande Fredrik Nejman.
Det är Stockholms dagspressdistrikt som tagit fram uppgifterna om löneskillnaderna mellan män och kvinnor på de största dagstidningarna i Stockholm och Uppsala.
Sammanställningen utgår från TUs lönestatistik från augusti 1999.
Störst skillnad i reporterlöner har kvällstidningarna. På Aftonbladet är till exempel tjejernas medianlön 2 238 kronor lägre än killarnas bland reportrarna.
– Ända fram till i början av 90-talet har kvällstidningarnas anställda till stor del varit män. Alltså är det många män som jobbat länge och kommit upp i högre löner, menar ABs klubbordförande Arne Höök.
Han poängterar att tidningen under förra decenniet gjorde tre medvetna lönesatsningar på tjejer, och att bland arbetsledarna är det kvinnorna som har högre medianlön.
Expressens klubbordförande Fredrik Nejman tycker att Expressens ledning bär ett stort ansvar för att männen tjänar så mycket mer.
– Det talas om jämställdhet, och att man ska uppnå vissa mål, men samtidigt saknas det en strategi. Klubben har jobbat hårt med de här frågorna, men det är svårt när vi inte får draghjälp.
Efter att siffrorna blivit kända har flera ilskna medlemmar – inte minst kvinnor – hört av sig till klubben.
– De är förbannade. Det finns ett tryck från våra medlemmar att något måste göras. Vi har bland de högsta lönerna inom dagspressen, och samtidigt dessa skillnader mellan kvinnor och män. Ledningen kan inte gömma sig längre i den här frågan.
Men på DN är alltså situationen den omvända. Klubbordförande Malin Holmqvist säger att man från fackets sida medvetet agerat för att få upp de kvinnliga journalisternas löner.
– Att kvinnor tjänar lite mer är något nytt. För drygt ett år sedan tittade vi på lönerna och såg att männen låg 700-800 kronor högre än kvinnorna. Därefter införde vi särskilda kvinnopotter som gav 200 kronor mer i ”könspåslag”, samtidigt som vi förhandlade upp lönen för ett par kvinnor som var rejält underbetalda, berättar hon.
Detta kombinerat med att man också höjt ingångslönerna för tjejer tror Holmqvist är orsaken till att utvecklingen vänt på DN.
På Uppsala Nya Tidning råder en liknande situation bland redigerarna – kvinnorna tjänar 500 kronor mer än männen. John Marin i klubbstyrelsen säger att man aktivt jobbar med att bevaka löneutvecklingen i förhållande till kön.
– Varje år gör vi en kartläggning av hur arbetsledningens förslag slår ur ett könsperspektiv.
– Här finns visserligen en tradition av att typiskt ”manliga” bevakningsområden som data och teknik ger högre löner, men det är ingen självklarhet att det ska vara så. Viktigt är också att vår ledning vill motarbeta löneskillnader mellan könen.
