Lagförslag hotar svenska medier

Enmansutredaren Runar Viksten, chefsrådman, har på regeringens uppdrag skrivit betänkandet ”Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i”. Bakgrunden är, enligt Dagens Nyheter, att dagens svenska lagstiftning inte täcker spionage mot internationella organisationer.

Utredaren föreslår att den som begår ”spioneriliknande gärningar” och orsakar ”avsevärd” skada för Sveriges internationella relationer kunna straffas för utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri. Även svenska medier som i en publicering röjer hemliga uppgifter ska kunna fällas för utlandsspioneri, genom att de nya brotten förs in i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Föreningen Utgivarnas ordförande, tryckfrihetsexperten Nils Funcke, riktar hård kritik mot lagförslaget.

Annons

– Jag tycker inte att man ska gå in och peta i grundlagar som TF och YGL utan att det bereds på det sätt vi haft som tradition, det vill säga genom en parlamentarisk kommitté. Att vi här har att göra med en ensamutredare är nog för att man ska avvisa det här förslaget. Det tyder på en lite slapp inställning till grundlagarna, säger Nils Funcke till Journalisten.

Han är också kritisk till förslaget i sig.

– Det brott man vill föra in i TF och YGL är inte bara om man medvetet går ett annat lands intresse, utan även om det sker av oaktsamhet. Där blir det bekymmersamt. Utredaren motiverar inte fullödigt varför en sådan här drastisk förändring behöver ske. Inga exempel ges på när det har gått överstyr, för det finns inga sådana i Sverige. Då kan man inte lagstifta.

– Man urholkar också meddelarskyddet än mer. Om en svensk officerare ser något som ett annat land begår och lämnar den uppgiften för publicering i ett tryckt medium, skulle både utgivaren kunna ställa för svars för utlandsspionage, och man skulle kunna efterforska vem som lämnat uppgiften och lagföra den personen. Bara att det undantaget finns får en återhållande effekt och riskerar att folk drar sig för att lämna uppgifter som kanske borde fram i dagens ljus, säger Nils Funcke.

Också Jeanette Gustafsdotter, VD för Tidningsutgivarna ser problem med förslaget om att föra in de nya brotten i TF och YGL. Gustafsdotter har suttit som expert i utredningen, och reserverar sig i betänkandet mot detta. Hon delar inte heller utredningens förslag om en utbyggnad av det redan befintliga brottet ”Obehörig befattning med hemlig uppgift”:

Yttrandefriheten kan inte vara helt oinskränkt. Men man ska vara synnerligen försiktig med att inskränka den. Just därför har vi en särskild ordning med en brottskatalog i TF (och YGL) som uttömmande anger vilka brott som kan begås genom grundlagsskyddade medier. Den är – och ska – vara mycket sparsam, skriver Gustafsdotter i sitt särskilda yttrande i utredningen.

Journalistförbundet ser också med oro på lagförslaget.

– Vi reagerade mot ett liknande förslag redan 2013, då vi tillsammans med Utgivarna påpekade att det var anmärkningsvärt ogenomtänkt. Den analysen tycks dessvärre fortfarande vara aktuell och det är oroväckande att detta förslag åter aktualiserats, kommenterar ordförande Jonas Nordling.