Gå direkt till textinnehållet

Landsortstidningar tappar upplaga

En rad landsortstidningar tappade kraftigt i upplaga under sommarmånaderna. För Nerikes Allehanda, Östgöta-Correspondenten och Dalarnas Tidningar var Tidningsstatistiks senaste tertialmätning riktigt trist läsning.

En rad landsortstidningar tappade kraftigt i upplaga under sommarmånaderna. För Nerikes Allehanda, Östgöta-Correspondenten och Dalarnas Tidningar var Tidningsstatistiks senaste tertialmätning riktigt trist läsning.

Juni, juli och augusti innebar ett rejält upplagetapp för flera av landsortstidningarna. Störst ras, räknat i antal ex, råkade Nerikes Allehanda ut för: minus 3000 ex, till 60 400 ex per utgivningsdag. Det är samma minskning som tidningen hade under första tertialet i år. Nerikes tappade i fjol på helåret 1500 ex och får sannolikt mycket svårt att undvika kraftiga minussiffror för hela 2004 – trots att tidningen ökat antal friex med ungefär 500 ex.

Även Östgöta-Correspondenten minskade kraftigt i sommar: minus 1700 ex, till en upplaga på 61 000. Correns nye chefredaktör Ola Sigvardsson kommenterar det så här i den egna tidningen:

– Det är en allvarlig varningssignal och våra åtgärder på redaktionen blir att fundera över varför läsarna väljer bort oss. I den kraftsamling vi nu gör inför övergången till tabloidformat nästa år ska vi också skärpa journalistiken, så att vi bli mer attraktiva för läsarna i vårt spridningsområde.

Andra tidningar som tappar är Dalarnas Tidningar (´1300 ex), Upsala Nya Tidning (- 500 ex), Smålandsposten (-800 ex), Norra Skåne (-400 ex), Norrköpings Tidningar (-500 ex) och Norrbottens-Kuriren (-200 ex).

Ökar mest gör Expressen (+ 16 500 ex), Dagens Nyheter (+ 8 900 ex) och Dagens Industri (+ 1900 ex). Även Eskilstuna-Kuriren (+500 ex) och Hallands Nyheter (+100 ex) ökar upplagan, medan Sydsvenskan och Helingsborgs Dagblad redovisar en oförändrad upplaga.

mj@journalisten.se

Annons
Fler avsnitt
Annons
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret