Las – lagen som missbrukas i mediebranschen
Vikariernas hatobjekt nummer ett heter las, lagen om anställningsskydd.
Vikariernas hatobjekt nummer ett heter las, lagen om anställningsskydd.
Så här fungerar las:
Den som har vikarierat på samma arbetsplats längre än sammanlagt tolv månader de senaste tre åren blir inlasad. Det innebär att arbetsgivaren måste erbjuda vikarien förtur om ett nytt vikariat eller en fast tjänst blir ledig.
Den här företrädesrätten gäller i nio månader.
Tanken med las är att ge vikarierna större trygghet; den som vikarierat en länge tid ska veta att han eller hon i slutänden har goda möjligheter att få fast jobb.
Man skulle kunna tro att en arbetsgivare som prövat en journalistvikarie i elva månader har lärt känna den personen tillräckligt väl för att veta om det är värt att behålla, det vill säga inlasa, den personen eller inte.
Men medieföretagen har satt las ur spel.
För att slippa inlasade journalister som kan kräva förtur till fasta jobb ser arbetsgivarna till att bli av med vikarierna in nan tolvmånadersregeln trätt i kraft. De blir utlasade och tvingas alltså sluta. Följden har blivit att en massa vikarier snurrar runt i en hopplös laskarusell mellan olika redaktioner.
Roine Johansson, jurist vid arbetsgivarorganisationen TU, skyller på SJF.
— SJF menar att till exempel en inlasad allmänreporter kan sättas på en redigerartjänst. För att inte riskera att hamna i den situationen drar sig arbetsgivarna för att låta folk bli inlasade.
— Svepskäl, säger Gösta Eklund, jurist vid SJF. Vi försöker inte besätta tjänster med journalister som saknar tillräckliga kvalifikationer. Att arbetsgivare inte lasar in vikarier beror på att de vill kunna välja fritt när en tjänst ska tillsättas.
I de flesta andra branscher följer arbetsgivarna lagens andemening och låter vikarierna bli inlasade.
— När jag berättar för andra fackförbund om våra problem med las så förstår de inte vad jag pratar om, säger Gösta Eklund.
