Gå direkt till textinnehållet

Låt bildtänkandet blomma

Bildjournalistikens tillstånd i Sverige är stabilt. Det visar den presentation av Årets bilder som medföljer som bilaga till detta nummer (endast i papperstidningen). Utan att själv vara mycket mer än semesterfotograf, finner jag sällan sådan glädje som när Årets bästa pressbilder i Sverige, Norge, Danmark eller världen presenteras.

Bildjournalistikens tillstånd i Sverige är stabilt. Det visar den presentation av Årets bilder som medföljer som bilaga till detta nummer (endast i papperstidningen). Utan att själv vara mycket mer än semesterfotograf, finner jag sällan sådan glädje som när Årets bästa pressbilder i Sverige, Norge, Danmark eller världen presenteras.

Ett fångat ögonblick, en frusen händelse som fortsätter att berätta gång på gång. Visserligen, som bildprofessorn Karin Becker skriver, nu i en ny kontext; i ett “andra ögonblick” där den konkreta historien ersätts av minnet av hur det var.Och att Årets bilder därmed kan sägas ingå “i en mer allmän kollektiv upplevelse av det gångna året”. Och det är så jag tror att dessa efterlängtade årskollektioner fungerar; vi får ett tillfälle att minnas och återuppleva. Den här gången dessutom på distans, befriat från situationens hotfullhet och den osäkra händelseutvecklingens gastkramande spänning.

Vi kan lugnt betrakta bilderna och glädjas åt ett estetiskt korrekt och professionellt utfört stycke journalistik. Och så här i efterhand, förmodligen med ett leende, även om den händelse bilden speglar är ack så avskyvärd. Men pressfotografi är också journalistik i högsta grad, vilket allt som oftast glöms bort — inte minst av oss redaktörer. Om detta behöver man påminnas, ständigt och med kraft. I redaktionens egen bildpolicy förstås, i redaktions- och spånarmöten, men också av fotograferna själva. Så sker också, men alldeles för sällan. Frilansande reportrar ställer så gott som alltid engagerat frågor om källor, vinkel, format och som beställare upplever man samtalet som en befruktande dialog. Med fotografer blir det oftare raka order. Vi på Journalisten har diskuterat vår egen bildhantering mycket den senaste tiden. Vi vill bli bättre och känner att tankarna nu börjar slå rot: Bildtänkandet ska prägla processen redan från start. Precis som med texter ska varje publicerad bild kunna motiveras. Och då utifrån det journalistiska innehållet, alltså det bilden berättar. En bild som inte tillför något bör inte heller publiceras.Funderingarna och diskussionerna är inte färdiga och vi saknar fortfarande skriven bildpolicy. Men inspirerande fotografer och samtal runt till exempel Årets Bild-kollektionen leder oss vidare på den spännande vandringen mot en bättre bildjournalistik.

Låt också dig och din redaktion inspireras. Vi bjuder på underlaget.

För övrigt…

…är det för närvarande förvånansvärt lugnt på Aftonbladet-fronten. Det vill säga i medierna i allmänhet. Finns det inget att granska eller kan det vara så som flera uttryckt — att den så kallade kårandan lägger locket på?Vid Globen lär i alla fall debatten pågå även om väldigt lite av det som sägs på golvet sipprar ut. Ledningens tonläge är som vanligt tillräckligt högt för att ge eko lite överallt.I Journalisten nöjer vi oss dock denna vecka med en Tankeställare och efterskörd från förra numret. Men vi kommer igen.

Annons
Fler avsnitt
REPORTAGE
Dalmar Namazi, reporter på SVT och UR:s gemensamma satsning för ungdomar - Nyhetskoll, bakom kameran.
Fullt fokus på Nyhetskoll för ungdomar.
Rapport från ”mellanförskapet”

Senaste numret

Omslagsbild till Journalisten nummer 2 2025, med grävreportern Jennifer Mayer som ser ut att få en spruta med fillers injicerad i läppen.