Låt slutet bli en början
Veckans första gissning: Processen har precis börjat. Långsamt, som alla större förändringar. Men snart sätter det fart – och då gäller det att hänga med.Jag talar om dagspressen. Papperstidningarna som vi älskar att prassla med till frukostkaffet, men som allt färre är beredda att betala för. Studier visar att fler och fler läser sin tidning billigare än genom prenumeration – på jobbet, i tunnelbanan eller hos grannen
Veckans första gissning: Processen har precis börjat. Långsamt, som alla större förändringar. Men snart sätter det fart – och då gäller det att hänga med.
Jag talar om dagspressen. Papperstidningarna som vi älskar att prassla med till frukostkaffet, men som allt färre är beredda att betala för. Studier visar att fler och fler läser sin tidning billigare än genom prenumeration – på jobbet, i tunnelbanan eller hos grannen.
Än så länge tycks det framför allt vara andratidningarna som förlorar, men vänta bara till nästa lågkonjunktur. När ekonomin gått i stå och pengarna tryter, då avgörs vilket värde papper har i förhållande till ettor och nollor. Såväl ur mediekonsumentens synpunkt, som ur annonsörens.
”Bättre då med galna visioner och mer eller mindre träffsäkra gissningar. Och att låta slutet bli en början”
Och där tror jag något redan håller på att ske. Något riktigt stort. Som alltså innebär att de tidningar som inte förberett sig, dramatiskt snabbt kan hamna i ett svårt läge. Om än bara var tionde annonsör väljer det på många sätt överlägsna Internet, kan den svaga tidningens ekonomi raseras på mycket kort tid.
Och i spåren av detta – veckans andra gissning: Tidningsdöden kommer att slå till igen under de närmaste åren. Det gör den redan nu; den senaste veckans besked från Västernorrland, är kanske ett första tecken på vad som är på gång.
Detta inte sagt som någon domedagsprofetia. Snarare som en påminnelse om att den självsäkert tillbakalutade – oavsett om det är ägare eller fack – kanske snart gör den obehagliga upptäckten att alla andra rest sig och gått.
Bättre då med galna visioner och mer eller mindre träffsäkra gissningar. Och att låta slutet bli en början.
Till sist bara en kommentar till det som ändå snart är ”ute på stan” – inte minst genom en annons i denna tidning:
Jo, jag ska sluta som chefredaktör. Ett svårt beslut; det är inte lätt att lämna världens bästa jobb, men ännu värre att vara 70 mil från världens bästa familj. Därför väljer jag att sluta med långpendlandet och satsar efter den här säsongen på ett mer enhetligt liv i Umeå.
Men nu är det Journalisten som gäller. Vi är laddade efter en skön sommar och hoppas på många kontakter med Dig – som tipsare, debattör eller bara kommenterande läsare.
Välkommen till en spännande höst!
