”Leif GW ringde mig senast igår och lyckönskade”

Nytt för i år är också att redaktionen vid sidan av det vanliga programmet även satsar på att producera fristående extraavsnitt för SVT Play under namnet "Veckans brott redaktionen". Det handlar om ett kortare program som läggs upp varje måndag, tisdag och onsdag – där tittarna får följa med bakom kulisserna under redaktionens arbete.

Själv vill inte Camilla Kvartoft kalla det för ”nya” Veckans brott.

– Vi kallar det inte så, utan säger bara att det är säsongspremiär, säger hon till Journalisten.

Annons

Först skulle programmet läggas ned, sen svängde ni om helt. Vad hände?

– Jag vet inte hur bestämt det var att programmet skulle läggas ned, det var mer att det kändes så efter att Leif lämnade i våras. När det hade gått lite tid så kände vi att det hade varit tråkigt att lägga ned nu när vi vet att det finns en så stor publik som är intresserade av av krim, samtidigt som vi skulle slänga bort all erfarenhet och kunskap vi samlat på oss i redaktionen efter alla år. Jag känner mig inte heller färdig så när SVT ville få till en nystart så tyckte jag det var jättekul, säger Kvartoft.

Hur fyller man tomrummet efter GW?

– Vi försöker inte ersätta honom eftersom han är så pass unik, i stället gör vi någonting nytt och utvecklar programmet.

Vad sa Leif till dig innan han lämnade?

– Jag pratade med honom så sent som i går (måndag) då han ringde och önskade oss lycka till. Han kommer att titta på torsdag har han sagt. Jag tror att Leif vill ha lite koll på oss på samma sätt som jag har koll på honom.  

Hur känner du för att fyran snodde både Leif och kopierade mycket av er programidé med sitt Brottsjournalen?

– Äh, jag har inget att säga om det faktiskt, men visst känner jag igen mig när jag ser deras program. Det som är det roliga med vårt program är att vi faktiskt förnyar, det känns inspirerande, och vi har rekryterat några av landets mest erfarna krimjournalister varav några vunnit Stora Journalistpriset. Åsa Erlandsson är en av dem och Jenny Küttim, researcher, är en annan. Sen behåller vi Lasse Lampers som varit redaktör i alla år men som nu fortsätter som en slags senior advisor eller planeringsredaktör som man skulle kunna kalla honom.

– Vidare har vi knutit till oss reportern Per Karlsson som både jobbat för SVT och TV4 och Viktor Papini som gör många av de historiska inslagen i programmet stannar kvar. Sen är det vår nya SVT-play serie där tittarna ska kunna följa mer av vad som händer händer vid inspelningarna, samtidigt som vi på redaktionen kommer kunna kommentera mer aktuella domar och åtal. Vi har även Johanna Björkman som är brottsmålsadvokat med oss och John Franco som är erfaren polis.

Nu ska ni fokusera mer på människorna bakom brotten, och hur de värsta brotten kan förklaras ur ett rättspsykiatriskt perspektiv. Har ni tagit inspiration från streamingtjänster som Netflix och deras framgångar med format som Making a Murderer, Samtal med en seriemördare eller The Innocent Man?

– Ja det har vi på ett sätt, men valt att göra det lite annorlunda än dem. Vi kommer att titta mer på fikiva filmskurkar, med hjälp av psykiatriprofessor Niklas Långström kommer vi varje vecka att analysera en känd filsmkurk, eftersom vi menar att genom fiktionen kan man lära sig mycket om drivkrafter och egenheter hos verkliga förövare.

– Det gör det också etiskt lättare att analysera ett kriminellt beteende. Det är en programpunkt med lite glimten i ögat, men ett sätt att göra det spännande och intressant utan att vi utelämnar folk för mycket. Naturligtvis kommer vi också i våra reportage att försöka förstå mer av mekanismerna bakom ett kriminellt beteende, genom att intervjua brottslingar, brottsoffer och anhöriga.

Vad tror du gör true crime så intressant för så många?

– Jag har ingen bättre förklaring än att människan av naturen är nyfiken, vi gillar gåtor och spänning. Sen kan det också vara så att det här är ju ett sätt att möta sin värsta mardröm fast man kan göra det i trygghet hemma i TV-soffan. Kanske är det ett sätt att hantera det som skrämmer en?

Vad är största utmaningen för dig nu när programmet går in på sin 17e säsong (varje kalenderår har två terminer, alltså två säsonger)?

– Det är att göra det utan Leif, men det är en rolig utmaning och jag tror att många program också mår bra av förnyelse. Vi får se om det flyger eller inte.

Bildtext: Från vänster: Camilla Kvartoft, Christoffer Carlsson, John Franco, Johanna Björkman. Foto: Janne Danielsson, SVT

Fakta Veckans Brott//

Expertpanelen (källa SVT):

Johanna Björkman, brottsmålsadvokat
Johanna Björkmans fokus i expertpanelen är de juridiska frågorna och forensisk (kriminalteknisk) bevisning, till exempel DNA. Hon arbetar som brottmålsadvokat och doktorerar inom just forensisk bevisning vid Stockholms universitet.
Johanna Björkman var tidigare kammaråklagare i Stockholm. Hon har amerikansk och svensk juristexamen och förekommer ofta som expertkommentator i media. Hon är snart färdig juristdoktor i processrätt.

John Franco, polis

John Franco är den polisiärt sakkunnige i Veckans brotts expertpanel. Han arbetar som förundersökningsledare för en grupp med inriktning mot narkotika och vapen.
– Det känns otroligt spännande att få vara med i Sveriges mest kända kriminalprogram, men mest glad blev jag över att SVT äntligen förstår att det behövs en polis för att svara på polisiära frågor i ett kriminalprogram, säger han till SVT.

John Franco kom till Sverige från Colombia som nioåring, levde som papperslös under tonåren och höll sig undan polisen av rädsla för att behöva lämna landet. Nu har han arbetat som polis i tio år. John Franco föreläser om ledarskap, motivation, kommunikation och mångfaldsfrågor. Han fick konungens stipendium ”Kompassrosen” 2014 för ungt värdebaserat ledarskap. 2015 mottog han utmärkelsen Svenska hjältars eldsjäl.

Christoffer Carlsson, kriminolog
Christoffer Carlsson kommer att ge det kriminologiska perspektivet på brottsligheten, poliserna, straffen och samhället. Han är forskare i kriminologi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier.
Han har varit verksam som doktorand och forskare i närmare 10 år. Under den tiden har han nominerats till åtskilliga, och vunnit ett flertal, priser inom både kriminologin och skönlitteraturen. Carlssons kriminalromaner om Leo Junker är utgiven i 20 länder.