Lena Pettersson: ”Politikerna har hämtat sin bild av skuldsatta från Lyxfällan”
SVT-journalisten Lena Pettersson visste att det fanns mer att berätta om problemen med snabblån och den svenska kreditmarknaden. Men chockades av den verklighet hon mötte hos djupt skuldsatta människor. ”Jag hade ingen aning om att människor lever under de här villkoren, i Sverige, i nutid”.
Svenskarna är EUs tredje mest skuldsatta befolkning. Och minst en kvarts miljon svenskar har haft skulder hos Kronofogden i fem år eller mer. I sitt jobb som reporter på Aktuellt hade Lena Pettersson gjort inslag om sms-lån och ockerräntor.
– I researchen om svensk kreditmarknad kom det fram så otroligt mycket konstigheter, jag märkte att det fanns mycket mer att berätta, säger hon.
Efter inslagen hörde djupt skuldsatta människor av sig till henne och berättade hur de levde. Människor som aldrig skulle ställa sig framför en tv-kamera, eftersom skammen är så stark. I stället skrev hon en bok: Skuldsatt. Om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé (Norstedts) släpps idag.
– En bok gjorde det möjligt att föra fram deras vittnesmål, men också att få mer utrymme för att redogöra för hur kreditmarknaden fungerar – eller inte.
Vad har förvånat dig under arbetet?
– Hur extremt Sverige är i kreditsammanhang. Både i vår höga grad av skuldsättning, men också i de bestämmelser som styr kreditmarknaden. Som att Kronofogden har så stora befogenheter; i Sverige får de som lånar ut hjälp av staten att driva in pengarna. Det är en absurditet i de flesta andra länder att en statlig myndighet driver in spelskulder.
Hon beskriver i boken hur en rad faktorer, från juridiken som skyddar företag mer än individer, till de svenska ränteavdragen, medverkar till svenskarnas höga skuldsättning.
Det politiska intresset för de överskuldsatta är ”sporadiskt”, enligt Lena Pettersson.
– När det kommer ny statistik över hur stora skuldsummorna är och hur många människor som plågas av det här kan det komma politiska uttalanden, och det har kommit en rad bra utredningar. Men förslagen blir sällan verklighet.
I boken träffar hon en riksdagsledamot som engagerat sig i frågan men som mötts av oförståelse av kollegor – varför ska politiken hjälpa de som försatt sig i den här situationen själva?
– De hade hämtat sin bild av de skuldsatta från Lyxfällan.
I själva verket är genomsnittskonsumenten av snabblån en trettiosjuårig ensamstående kvinna med barn, och de flesta låneansökningar görs i slutet av månaden. En majoritet av de som snabblånar har gjort det förut – men får låna mer eftersom företagen medvetet brister i sina kreditprövningar.
Vad beror det politiska ointresset på, tror du?
– Det är en väljargrupp som inte gör något väsen av sig. Skammen är så utbredd, därför är de tysta. Då finns heller inga politiska poäng att hämta på att åtgärda det här.
Möjligen kan politikernas handlingskraft öka om den rådande lågkonjunkturen fortsätter, menar Lena Pettersson.
– Det blev annorlunda under 90-talskrisen, när skuldsättningen slog så brett så att även medelklassen drabbades. I medelklassen finns andra möjligheter att ställa krav på politikerna.
Hon hoppas att boken ska bidra med kunskap om hur kreditmarknaden fungerar och vilka villkor som styr den.
– Och att samhället funderar lite över ansvarsfördelningen för lån som inte kan betalas. Idag ligger hela ansvaret på den som har tagit lånet, medan den som har lånat ut till någon som redan är djupt skuldsatt går fri.
Att skriva bok som tv-journalist var svårt.
– På tv sysslar man ju med att destillera sitt språk, bilderna ska berätta, så när jag började skriva blev det nästan anorektiska meningar. Det har varit en process över åren att återskapa mitt skrivande.
Bokens första halva skrev hon på lediga timmar under sju års tid. Sedan skaffade hon förlag, fick en deadline – och skrev återstående halva på sju månader.
– Att ha en deadline kan verkligen göra underverk, i alla fall för mig.