Lindblom Hulthén: Höj lönen för landets journalister

Arbetsmiljö, löner och upphovsrätt är de viktigaste frågorna för facket anser Journalistförbundets (JF) nya ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

– Förbättras inte arbetsmiljön på redaktionerna tar vi inte enbart död på journalisterna utan även på journalistiken, säger Agneta Lindblom Hulthén

Agneta anser att många medieföretag på ett cyniskt sätt utnyttjar journalisternas lojalitet till läsarna, lyssnarna och tittarna. Tempot på redaktionerna har trissats upp med fler nyhetssändningar och ständiga deadlines. Allt skall gå fortare, färre ges tid att göra ett bra jobb. Anställda slits ut i förtid.

Upphovsrätten är en fråga som Agneta direkt vill börja jobba med. Hon vill aktivt arbeta utåt och informera allmänheten om att upphovsrätten är en fråga om demokrati: utan upphovsrätt ingen mångfald i samhället. Hon vill uppvakta ansvariga för skolfrågor och uppmana dem att införa upphovsrätt och källkritik på skolschemat i samband med datorutbildning.

Att få upp lönerna för journalister, framför allt för de som jobbar utanför storstäderna, är en av Agnetas hjärtefrågor. Journalisterna har en viktig funktion i samhället och därför skall de ha bra betalt, menar hon.

– Vi förlorar många unga och duktiga människor till närliggande branscher därför att lönen är för låg, framför allt på landsbygden. Vad vi än tycker så hänger lön och status ihop. Förbundet måste bli bättre på att locka till sig de som jobbar inom de nya medierna.

På tal om löner och hennes månadsarvode på 60 000 kronor säger Agneta nu efter kongressen att förbundet måste ha som princip att dess ordförande har en lön som motsvarar kanslichefens, att det inte går att inför varje kongress börja diskutera ordförandens lön.

Hon poängterar dock att hennes arvode ännu inte har fastställts av förbundet.

– Men jag måste påpeka att jag inte tog detta jobb för pengarnas skull.

Agneta är full av entusiasm inför framtiden. Hon tror att det går att höja lönen, förbättra arbetsmiljön och komma till en lösning om upphovsrätten. Hennes devis är att allt går att förändra, en inställning till livet hon säger sig ha fått efter att som ung reporter på GT gått samman med andra kvinnliga journalister för att protestera mot gubbväldet på tidningen. Männen kallade lite föraktfullt kvinnogruppen på GT för Hönsamaros, en nedvärderande omskrivning av stadsgerillan Tupamaros som bekämpade militärdiktaturen i Uruguay på 70-talet.

– Men vi tog det som ett hedersnamn och tryckte upp tröjor. Det var i Hönsamaros jag blev medveten om att det går att göra något åt sin situation.

I denna kvinnogrupp fick hon upp ögonen för att män ofta tog för stor plats på redaktionerna. Hon säger idag, som Journalistförbundets första kvinnliga ordförande, att ledarskap inte hänger ihop med kön, utan har mer med personlighet och uppfostran att göra.

– Men eftersom jag fortfarande träffar dessa gamla och unga ”höns” har frågor om jämlikhet alltid varit levande hos mig och kommer även att bli det inom förbundet.

Agneta säger att hon kan uttrycka sig drastiskt ibland, något som kan såra och reta människor. Hon har ibland anklagats för bristande ödmjukhet. Själv tror hon att denna tuffa attityd kommer ifrån att hon jobbat som ensam kvinna på en sportredaktion i tio år, men menar att hon inte alls är så kaxig som folk lätt kan få intryck av.

– Jag är inte heller så bra på att ta kritik, men har blivit bättre med åren. Min man tycker dock att jag är för snäll.

Beslutet att säga upp sig från GT på 90-talet och bli frilansare var en nytändning i livet, menar Agneta. Hon upptäckte nya områden att skriva om. Hon uppfattar det som ett privilegium att på äldre dar få lära sig något nytt. På Agnetas hemsida (www.algonet.se/~agnetalh) går det att läsa att hennes specialområden är allt från förhandlingsfrågor och lönebildning till katter, brännvinskryddning och teknikhistoria.

Hon säger sig ha blivit mera prestigelös med åren och att det inte längre är så viktigt att alltid vara politiskt korrekt. På hemsidan står det vidare att hon kan plocka en fasan, flå en hare och laga norra Europas godaste crème caramelle.

Agneta är den första ordförande som kommer direkt från frilansverksamhet. Även vice ordförande Arne König är frilans. Agneta tror dock inte att valet av henne har något att göra med hennes erfarenhet som frilans. Hon har jobbat fackligt på tidningar sedan mitten av 70-talet och menar att det var hennes fackliga erfarenhet som gjorde att hon blev vald, ingenting annat.

– Jag tycker att fackligt arbete är roligt, att få löneförhandla åt andra känns tillfredsställande. Det ger utlopp för ett personligt hävdelsebehov, att visa sig duktig och finna finurliga lösningar som hjälper kamrater.

Utnämningen till ordförande är på sätt och vis en återkomst för Agneta. För 13 år sedan satt hon i styrelsen då Östen Johansson var ordförande. Han tvingades avgå efter tveksamma bostadsaffärer. Kort efteråt ställde hela styrelsen sina platser till förfogande.

Agneta säger idag att hon inte har något att skämmas för i denna affär och påpekar att även den avgående ordföranden Håkan Carlsson satt med i styrelsen.

PÄR JANSSON

Faktaruta

Utbildning Fil kand i filosofi, litteratur och konstvetenskap, Journalisthögskolan

Yrkeserfarenhet 20 års erfarenhet som redigerare och reporter, bl. a. på GT. Bevakningsområde: nyheter, sport, kultur, TV/nöje, resor, krönikor kåserier, populärvetenskap och feature.

Undervisat på Journalisthögskolan, arrangerat kortkurser i arbetsrätt för journalister, uppdrag som organisationskonsult inom medier.

Röster om Agneta Lindblom Hulthén

“Hon vill bestämma mycket själv”

Hur är Journalistförbundets nya ordförande Agneta Lindblom Hulthén? En person med enorm arbetskapacitet, svarade flera av dem Journalisten pratade med. De negativa omdömena var inte särskilt många.

Karl Henrik Sax, klubbordförande på GT, har suttit i tidningens klubbstyrelse tillsammans med Agneta Lindblom Hulthén:

– Hon är driftig och brinner av att förbättra journalisternas arbetsvillkor. Jag tror att hon kommer att göra Journalistförbundet mer synligt utåt. Det är en trevlig flicka som älskar att festa och fira.

– Till det negativa hör att Agneta kan bli tjurig och vilja ha makten och bestämma för mycket själv.

Marianne Odelius, redaktionschef på Östra Småland. Satt under 1980-talet i förbundsstyrelsen samtidigt som Agneta Lindblom Hulthén:

– Hon vet hur man skapar intresse och gör så att radio- och TV-mikrofonerna riktas mot henne. Hon kommer att profilera Journalistförbundet utåt. Hon har fruktansvärt stora kunskaper om frågor som rör journalister.

– Agneta arbetar starkt för det hon tror på. Hon kan vara envis, i förbundsstyrelsen var hon kanske inte den som tog fram kompromisser utan drev mer sin egen linje.

Johan Wopenka, webbredaktör på GT:

– Som klubbordförande på GT tror jag att hon var mycket omtyckt bland de flesta av oss medlemmar. Utan att hymla kan jag säga att jag inte kommer på mycket negativt om Agneta. Hon var glad och optimistisk men tog ändå medlemmarnas problem på allvar.

Håkan Carlson, före detta ordförande i Journalistförbundet:

– Agneta jobbar jämt, även när hon är ute och går. Jag har sagt åt henne att ordförandejobbet är så slitigt att hon måste spara på krafterna. Den enda brist jag kan komma på är att hon jobbar nästan för mycket.

@bylineSTAFFAN WOLTERS