Ljusare framtid för medierna – ”För första gången sen 2008 är glaset halvfullt”
Antalet vita fläckar på mediekartan minskar, redaktionsdöden har stannat av, betalningsviljan för journalistik ökar och medieföretagens ekonomi har stabiliserats. Det är några av de saker som skett under 2022, enligt Institutet för mediestudier.
På torsdagsmorgonen presenterades Institutet för mediestudiers årsbok 2022 under ett Youtubeseminarium där bland andra medieanalytikern Olle Lidbom medverkade. Han har också skrivit ett kapitel i årsboken, om journalistikens finansiering och sammanfattar läget med: ”Flat is the new up”; intäkterna rasar inte längre.
– Sedan den förra lågkonjunkturen 2008 har förutsättningarna att finansiera journalistiken blivit sämre och sämre. Pappersupplagorna har krympt, annonsintäkterna har vikt. Jag har skrivit det här kapitlet i många årsböcker och man blir deprimerad varenda gång, för glaset är alltid tomt, men nu var det första året som jag tyckte att glaset ändå var halvfullt, sade Olle Lidbom under seminariet.
Dagspressens annonsintäkter ökar, läsarintäkterna ökar och dagspressen lyckas över hela linjen även om lokaltidningarna har lite svårare att ta betalt än vad storstadstidningarna har, menar Lidbom.
– De unga har inga problem att betala för medieinnehåll digitalt. Betalningsviljan finns och det ger hopp för journalistiken.
Lågkonjunkturen kommer visserligen att innebära en prövning för medieföretagen, särskilt inflationen kommer att bli ett problem för hela branschen, menade Olle Lidbom.
Samtidigt talar mycket för att publikintäkterna kommer fortsätta att vara stabila. Marie Nilsson, vd på Mediavison, berättade under seminariet att deras konsumentundersökningar visar att minskade medieutgifter ligger ganska långt ned på hushållens prioriteringslista i dyrtider.
Annonsintäkterna har gjort en historisk återhämtning efter pandemin, men prognosen är att reklaminvesteringarna till medier med nyhetsjournalistiskt innehåll kommer att minska nästa år.
I årsboken konstateras också att de vita fläckarna på mediekartan fortsätter att minska efter toppnoteringen 2019 då 46 svenska kommuner saknade redaktionell närvaro i vidare mening. 2022 är det 40 kommuner som saknar sådan närvaro, vilket är en färre än 2021. Ägarkoncentrationen av medier ökar något, bland annat genom att stora medieföretag startar tidningar och redaktioner på orter där det saknas konkurrens, men det har inte skett några större förvärv under 2022.
