Lotta Ilona Häyrynens uppdrag på Hufvudstadsbladet: Få in mer opinion på kultursidorna

I ett pampigt mörkbrunt tegelhus mitt på Helsingfors paradgata Mannerheimvägen ligger finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet, ”Husis” i folkmun.

Den fem personer starka kulturredaktionen är under hösten förstärkt med en svensk journalist: Lotta Ilona Häyrynen. Hon har en bakgrund som opinionsjournalist för bland andra Arbetet och Aftonbladet men nu är hon kulturreporter och krönikör.

Tidningens kulturchef Andrea Svanbäck har tillfälligt flyttat ut från kulturredaktionens rum till övriga redaktionens kontorslandskap för att ge Lotta Ilona Häyrynen plats bland kulturreportrarna.

– Det har varit otroligt värdefullt att få ha Lotta här i höst. Vi har verkligen haft nytta av henne. Hon ställer frågor som vi inte tänkt på, säger Andrea Svanbäck.

Det finlandssvenska kulturkrönikorna har historiskt sett varit väldigt snälla, berättar Andrea Svanbäck. Ett av Lotta Ilona Häyrynens uppdrag har varit att få in lite mer” opinion” i dem.

– En sak som chockade mig när jag kom hit var att de finska kvällstidningarna, Iltalehti och Ilta-Sanomat, inte har några kultursidor överhuvudtaget. De har nöjesjournalistik, men inte den typen av kulturdebatt som finns på Aftonbladets och Expressens kultursidor. Det tror jag har påverkat det opinionsjournalistiska landskapet här väldigt mycket. Det föds mindre debatt i ett sådant landskap, säger Lotta Ilona Häyrynen.

En av hennes krönikor* har till exempel handlat om att Donald Trumps fördomar om invandrare påminner om vad svenskar trodde om finnar på 60- och 70-talen och en annan om att Helsingforsbor är coolare än stockholmare.

Vilka är de största skillnaderna jämfört med en svensk redaktion?

– Det är väldigt lite kaffe. Alltså det dricks kaffe, men det är inget eftermiddagsfika i grupp. Vilket jag inte har något emot.

– Sedan är det ett mycket lugnare offentligt samtalsklimat i Finland. Mycket mindre hat. Hemma kan jag få hundra kommentarer från gubbar som skriver att jag är en idiot, är ful eller något annat ovidkommande efter att en text publicerats. Här har jag som mest fått två lite kritiska kommentarer och de innehöll ändå relevanta frågor om ämnet.

Hur kommer det sig att du hamnade här?

– Jag blev tipsad av en vän som är journalist att söka Kulturfondens Språkbadsstipendium. Hon hade sökt, men inte fått. Jag hade precis börjat frilansa igen och när den här möjligheten dök upp så kändes det som att det var exakt det här jag skulle göra.

Stipendiet ges till nordiska journalister som vill prova på att jobba på svenskspråkiga redaktioner i Finland. Syftet är bland annat att stärka det svenska språket i Finland. Det finns drygt 300 000 finlandssvenskar i Finland med svenska som modersmål. Majoriteten bor i huvudstaden.

För Lotta Ilona Häyrynen som är född i finska Björneborg men flyttade till Sverige som sexåring är det en dröm som gått i uppfyllelse att jobba på en redaktion i Finland. Men helt lätt har det inte varit.

– Första veckan lyckades jag inte köpa bröd på grund av att man väger det i mataffären istället för att köpa det ett och ett. Och då talar jag ändå finska.

Det blev också ämnet för hennes första krönika i Hufvudstadsbladet med rubriken I Finland ser det ut som att jag tappat bort mitt vårdbiträde.

Lotta Illona Häyrynen är från en helt finskspråkig familj och har aldrig haft någonting med den finlandssvenska kultursfären att göra.

– Jag hade väl tänkt: ”Nu kommer jag hem!” Men så blev det ju inte. Jag har blivit kallad rikssvensk jättemånga gånger här, vilket är väldigt förvirrande för en sverigefinsk att kallas. Men jag tror det är nyttigt på något vis.

Det har varit kul att utforska i text det hon kallar en ”identitetsmässig cluster fuck”:

– Både vad som pågår i mig och utanför, genom den här dubbelidentiteten. När jag var barn tänkte jag nog att det var någonting som var fel eller att någonting hade gått sönder som jag skulle kunna laga genom att flytta tillbaka till Finland efter grundskolan. Men sen blir man äldre och skaffar pojkvänner i Sverige. Den del av drömmandet som blev kvar var att jag skulle så himla gärna vilja jobba en period i Finland.

Språkbadsstipendiet är ”väldigt generöst” och för henne täcker det bland annat lön och kostnader för dubbelt boende. Hennes sambo behöver fortfarande bo kvar i Stockholmslägenheten under Helsingforsmånaderna.

Tiden på Hufvudstadsbladet har varit både utvecklande och utmanande:

– Jag har verkligen fått lämna min comfort zone, vilken är att skriva krönikor ensam på min kammare och tänka. Även om jag har gjort intervjuer i Sverige också så har jag inte gjort dem på det här sättet och inte så här mycket. Så det är nog det som jag kommer att ha lärt mig mest, rent hantverksmässigt.

Lotta Ilona Häyrynen rekommenderar svenska journalister att söka stipendiet.

– Helsingfors ligger så nära, det är en extremt cool stad*. Hufvudstadsbladet är en väldigt varm, generös och trevlig redaktion. Alla är så kunniga inom sina ämnesområden på kulturen. Det är så lyxigt att få jobba med dem. Kulturredaktionen är hur snäll som helst och vi skrattar jättemycket. Jag har lärt mig jättemycket.

Kommer du att återvända till Helsingfors som journalist?

– Det hoppas jag! Det är en fördel med en frilanstillvaro, som jag har nu, att man kan jobba lite var som helst. Så det borde gå. Nackdelen är förstås att man inte har någon fast lön.

Har du några tips till svenska journalister som ska jobba i Finland?

– Förutsätt inte att alla finländare pratar finska. Många är tvåspråkiga, andra helt svenskspråkiga. Sen är det ju detta med brödvågen. Men det går att lära sig. Det kan inte vara omöjligt.

På lördag, den 26 oktober, diskuterar Lotta Ilona Häyrynen skillnader och likheter i svensk och finländsk kulturjournalistik med Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, journalisten och författaren Philip Teir och Hufvudstadsbladets kulturchef Andrea Svanbäck på Helsingfors bokmässa.

Fotnot: *En av Lotta Illona Häyrynens krönikor har rubriken Därför är Helsingforsbor coolare än stockholmare

Så söker du Språkbadsstipendiet

• Svenska kulturfonden delar ut stipendiet.
• Den som ansöker måste ha ett avtal klart om att jobba minst fyra veckor på en svensk redaktion i Finland.
• För 2025 är ansökningsperioderna: 1-31 januari 2025 och 1-30 september 202.
• Stipendiet täcker extra kostnader, en budget ska bifogas ansökan.
• Läs mer om stipendiet här: https://www.kulturfonden.fi/alla-stipendier-bidrag/?omgong=35