”Luften gick ur medierna i klimatfrågan”
Den omfattande medierapporteringen i klimatfrågan har inte gjort medborgarna engagerade. Efter klimatmötet i Köpenhamn har också luften gått ur medierna. Det visar en ny undersökning genomförd av medieforskarna Ulrika Olausson och Peter Berglez (bilden) på Örebro universitet.
Mediernas rapportering har bidragit till att svenskarna inte längre tvivlar på klimatförändringen och att den är människoskapad. Däremot har rapporteringen inte gjort svenskarna engagerade i klimatfrågan.
I en artikel i tidskriften Capitalism Nature Socialism presenterar medieforskarna Ulrika Olausson och Peter Berglez resultaten från en ny undersökning av hur mediernas rapportering av klimatfrågan påverkat medborgarna.
Undersökningen är genomförd i fokusgruppssamtal med 40 svenskar, och genom ett samarbete med forskare flera andra länder, bland annat Tyskland och Storbritannien, redovisas också ett internationellt perspektiv på effekterna av medierapporteringen av klimatfrågan.
– Svenskarna ligger långt fram när det gäller kunskapen om klimatförändringen. Men det har inte lett till ett stort engagemang för klimatfrågan. Bara för att man ger medborgarna information behöver det inte leda till engagemang, säger Peter Berglez, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Undersökningen visar att medierna har fokuserat på den vetenskapliga sidan av klimatfrågan, med utgångspunkt i bland annat FNs klimatpanel och i olika klimatkonferenser, och på problemen som kan uppstå vid klimatförändringar. Praktiska lösningar på problemen har inte varit i fokus, vilket forskarna tror kan förklara avsaknaden på engagemang.
– Om medierna skulle ha rapporterat om alla förslag på lösningar dag ut och dag in hade engagemanget varit större, säger Peter Berlez till Journalisten.
– Den omfattande informationen i medierna i Sverige har lett till att medborgarna har god kunskap om klimatförändringen, och en del av dem blir engagerade. Men en del reagerar tvärtom: de blir passiva eller förtränger det.
Klimatboomen i svenska medier inleddes i slutet av 2006. Under de efterföljande åren bevakades klimatfrågan hårt. Men efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 minskade bevakningen drastiskt.
– Det var som att luften gick ur medierna. Det uppstod en allmän klimattrötthet. Det handlar förmodligen också om minskade resurser på redaktionerna.
Finanskrisen, eurokrisen och lågkonjunkturen har också bidragit till att engagemanget minskat.
– Miljö- och klimatrapporteringen går i cykler. Under dåliga ekonomiska tider försvinner miljöfrågorna från agendan.
– Frågan kommer att komma tillbaka och klimatfrågan är så fundamental att den borde återvända snabbare än vad andra miljöfrågor har gjort, säger Peter Berglez.
