Mäktiga moguler tar över världens medier
— De världsomspännande mediebjässarna utsätter public service för ett allt hårdare tryck. I förlängningen utgör de stora medieföretagen ett hot mot demokratin. Det sa Edward Herman, ekonomiprofessor från USA, när han besökte Sverige förra veckan. Herman är en av världens mest ansedda mediekännare och medförfattare till The global media som artiklarna på det här uppslaget till stor del bygger på.
— De världsomspännande mediebjässarna utsätter public service för ett allt hårdare tryck. I förlängningen utgör de stora medieföretagen ett hot mot demokratin.
Det sa Edward Herman, ekonomiprofessor från USA, när han besökte Sverige förra veckan. Herman är en av världens mest ansedda mediekännare och medförfattare till The global media som artiklarna på det här uppslaget till stor del bygger på.
Edward Herman höjde ett varnande pekfinger vid sitt föredrag i Stockholm i fredags.
— I land efter land sker en ägarkoncentration inom mediasektorn. Fyra av de fem största mediekonglomeraten ägnar sig till stor del åt långfilmer och säljer på sex och våld.
Edward Herman anser att de spelregler som styr kommersiella medier inte går ihop med seriös debatt, folkbildning, kritiskt tänkande och liknande som är viktigt i en demokrati.
— De här företagen är verksamma i mediebranschen och ska tillhandahålla en offentlig debatt men det drar ingen stor publik. I och med att verksamheten är nära bunden till annonsörernas krav är de globala mediebolagen ett hot mot de demokratiska värdena.
Edward Hermans budskap är att motkrafter måste organiseras. Han manade publiken att slå vakt om public service.
— Neoliberala krafter trycker undan public service. Ett exempel är BBC som infört kommersiella inslag i sin verksamhet. När de kommersiella medierna väl fått fäste strävar de efter att ta över det offentliga rummet.
— Det har medfört att public service är på tillbakagång i många länder. Om den här utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att få en mediesituation liknande den i USA.
De globala medieföretagen har nyligen börjat nosa på Sverige. Så här mycket omsatte några av dem i Sverige under 1995:
Canal Plus 600 miljoner
Disney 400 miljoner kronor
Hachette 100 miljoner.
— På sikt kan de här jättarna komma att spela en stor roll i Sverige, tror Olof Hultén, omvärldsanalytiker på SVT.
— Förutsättningen är att digital betal-TV får stor utbredning. Då kommer mediejättarna att erbjuda sina program direkt till tittarna och kan hoppa över mellanhänder som SVT och TV 4.
Mediekonglomeraten har börjat köpa upp rättigheter till sport, musik och film. Enligt Olof Hultén sker det i sådan omfattning att utbudet vid SVT på kanske 15 års sikt riskerar att begränsas.
— Vi ser i dag embryon till en sådan utveckling, säger Olof Hultén. Ett exempel är Canal Plus som har köpt alla allsvenska matcher i fotboll och hockey vilket gör att vi inte längre kan visa dem i SVT.
— Fortsätter det här i stor skala i flera år återstår för SVT och andra inhemska medieföretag främst den egna produktionen i form av nyheter, dokumentärer, drama etc.
— Lyckas inte SVT stå emot konkurrensen kan publiken komma att välja de stora företagens betal-TV-kanaler.
Samtidigt finns starka motkrafter i rörelse.
— Förra året köpte de globala jättarna sporträttigheter i en rad länder. Protesterna från tittarna blev så kraftiga att EU lät medlemsländerna upprätta listor över sporter som måste finnas på public service-TV. Kulturdepartementet arbetar just nu med en sådan lista för Sveriges del.
Håkan Hvitfelt, professor vid JMK, påpekar att de globala medieföretagen påverkar svensk TV bland annat genom att skapa mönster för hur man gör TV-program.
— Dessutom styr de utbudet inom utrikesrapporteringen. Många av bolagen är USA-ägda. Definierar de Clintons kärleksaffärer som en nyhet blir det stort även i Sverige.
Vad händer om SVT följer en egen linje och inte tar in nyheter av typen Clintons sexliv?
— Då riskerar SVT att tappa tittare till kommersiella kanaler, svarar Håkan Hvitfelt.
Han menar att det är ett pris public service får betala och efterlyser en självständigare hållning, bland annat för att hålla tillbaka mediejättarna.
— SVTs mål att ta 50-procent av publiken är märkligt. Public service-kanaler ska ha kvalitetsmål.
