Män leder 12 av de 15 största tidningarna
Kvinnor är underrepresenterade i nyhetsinnehållet – och just nu också kraftigt som chefredaktörer för Sveriges största tidningar. Det konstaterar JMG-forskaren Maria Edström.
Maria Edström har en bakgrund som journalist men har de senaste femton åren forskat i journalistik, med inriktning på genus, medier och mänskliga rättigheter. I november förra året var hon inbjuden att tala på EU-kommissionens möte ”Women and the Media” i Paris, där erfarenheter kring jämställdhet i medier utbyttes mellan olika EU-länder. I samband med det fick Edström anledning att summera läget i Sverige, i en rapport.
Hennes slutsats: svenska nyhetsmedier släpar fortfarande efter i jämställdhet jämfört med samhället i stort.
Som stöd för det pekar Maria Edström dels på att bara 3 av de 15 största svenska dagstidningarnas chefredaktörer är kvinnor, enligt hennes egen sammanställning från oktober 2018.
– För några år sedan såg det annorlunda ut, flera kvinnliga chefredaktörer har lämnat. Det här är en påminnelse om att om man inte tänker på de här frågorna så hamnar man lätt här, med män i toppen, säger Maria Edström.
Hon lyfter också hur mätningar fortsätter att visa att kvinnor är underrepresenterade som nyhetssubjekt och – än mer – som experter, i svenska nyhetsmedier. Enligt undersökningen Global Media Monitoring från 2015 utgjorde kvinnor 31 procent av nyhetssubjekten och bara 21 procent av experterna i svenska nyhetsmedier. De här kurvorna har varit raka under lång tid, vilket är problematiskt, menar Maria Edström.
– Men statistiken på nationell nivå döljer att det finns stora skillnader mellan redaktionerna. Flera svenska medier jobbar väldigt framgångsrikt med att öka andelen kvinnor i nyheterna. DN har en genusbot där alla reportrar kan se sin egen kvot, och SVT Umeå har för tredje året i rad haft 50/50 kvinnor och män.
Maria Edström menar att många redaktioner är mer medvetna idag och jobbar aktivt med frågan. Men oftast redovisas resultaten bara internt.
– Man mäter kanske inte heller på samma sätt mellan redaktionerna. Det borde tas ett samlat tag så att frågan kunde följas bättre på ett övergripande plan.
Varför är det viktigt med ett jämställt nyhetsinnehåll?
– Att hålla koll på de här frågorna är ett sätt att utvidga yttrandefriheten. Om bara vissa röster hörs i medierna får vi en skev bild av vad som pågår i samhället. Det handlar inte bara om kvinnor och män, äldre är till exempel gravt underrepresenterade som nyhetssubjekt.
Public service-bolagen (med tre kvinnliga vd:ar i toppen) har sedan 2014 ett uppdrag att jobba med jämställdhet i utbudet, men ingen instans jobbar samordnande med övriga medier, det skulle till exempel Jämställdhetsmyndigheten, Nordicom eller Myndigheten för press, radio och tv kunna göra om de fick ett sådant uppdrag, menar Maria Edström.
– I Frankrike begär landets mediemyndighet numera in att etermedieföretagen ska räkna hur stor andel kvinnliga experter man har. Både bransch och myndighet har enats om hur man ska gå vidare. Nyhetsbyrån AFP har också en extern granskning från universiteten.
Vad har du för konkret medskick till branschen?
– Höj nivån. Det behöver inte vara svårt att nå hälften kvinnor i nyheterna, det visar exemplen. Och fundera på vilken kompetens man värderar och vad man skickar med när det sitter så få kvinnor i bolagsstyrelserna. Just inom journalistik finns ingen brist på kompetens, vi har en jämn könsfördelning med många kvinnliga mellanchefer, så man kan inte hävda det argumentet.
