Management by grundlagsbrott

Sörmland är fullt av olyckliga formuleringar. De har orsakat en rad brott mot grundlagen eller åtminstone allmänmoralen. Ett exempel på det sistnämnda är ett mejl som länsstyrelsen i Sörmland skickade till Socialstyrelsen den 15 april i år. Länsstyrelsen meddelade att kommunerna i Sörmland vägrade att rapportera in antalet coronasmittade på äldreboenden, eftersom medierna då skulle kunna begära ut uppgifterna som allmän handling – och allmänheten skulle kunna bli informerad om läget, som i vissa delar var mycket allvarligt. (Södermanlands Nyheter avslöjade till exempel några veckor senare, tack vare källor i verksamheten, att på Ekhagens äldreboende i Gnesta hade var fjärde dött i covid-19.)

Så kunde man inte ha det. Kommunerna krävde att Socialstyrelsen skulle sekretessbelägga siffrorna när journalisterna hörde av sig. ”Tills frågan landat avstår man att rapportera de delarna”, meddelade länsstyrelsen.

Syftet med kommunernas inrapportering till Socialstyrelsen är att samordna fördelningen av skyddsutrustning, så att den kommer dit den bäst behövs. Alltså, så att smittspridningen kan stoppas i äldreomsorgen och liv räddas. Det är förstås viktigt. Men enligt den olyckliga formuleringen i mejlet alltså inte lika viktigt som att mörka problemen för medierna och allmänheten.

Socialstyrelsen böjde sig för kommunernas krav, ändrade i existerande handlingar och lade sekretess på alla uppgifter ”i hela kedjan”. Handlingarna som journalister på Sörmlands Media sedermera begärde ut var söndermaskade. Till och med datum ansågs ha sekretess – som att det skulle vara till men för enskild om det blev känt att till exempel fredagen den 3 april eller onsdagen den 25 mars existerar.

Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen förklarade för Sörmlands Media att formuleringen att ”sekretess gäller i hela kedjan” var olycklig. Den hade ”misstolkats” och förordade överprövning av myndighetens eget beslut. Några uppgifter fick journalisterna dock inte ut.

Kommundirektörerna påstod i sin tur för journalisterna på Sörmlands Media att de inte hade sammanställda uppgifter om smittade på äldreboenden, alltså just de sammanställda uppgifter som flera av dem löpande hade börjat rapportera till Socialstyrelsen efter avslagsbesluten. Sedan påstod de att patientsekretess gällde, trots att det inte förekom personuppgifter i statistiken.

Och sen raderade regiondirektören alla sina jobbmejl.

Det här är inte tidningen Journalistens avslöjande, det är Sörmlands Medias. Under en vecka i början av maj rullade Södermanlands Nyheter, Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren ut en gemensam artikelserie om hur Region Sörmland, åtta kommuner och två statliga myndigheter konspirerat för att förhindra insyn. Nyheten fick riksgenomslag och tangerade flera liknande avslöjanden från
andra delar av landet, bland annat i Örebro, Västerås och Gävle.

Fyra reportrar hade jobbat med storyn. Två av dem, Johannes
Tångeberg och Roger Sundberg, träffar vi inne på Södermanlands Nyheters redaktion i Nyköping. De andra är Jimmy Persson och Robin Folkö på Eskilstuna-Kuriren.

– Generellt i krissituationer är det väl bättre att vara transparent? Nu väcks ju en massa misstankar. Är det något mer som kommunerna försöker dölja? Det här är nog inte en så bra strategi om man vill ha medborgarnas förtroende, säger Johannes Tångeberg, Katrineholms-Kuriren.

– Jag upplever att det har blivit mer svårjobbat över tid att bevaka kommunen. Man möter ett större motstånd och anställda är rädda för att prata, säger Roger Sundberg, Södermanlands Nyheter.

– I skolan är det definitivt så, och jag uppfattar det som att det beror på konkurrensen från friskolorna. Den konkurrensutsatta situationen gör att man är rädd för att berätta om problemen, för det innebär att man får färre elever. Det kan finnas inslag av den konkurrensen även när det gäller den här granskningen. Även äldreomsorgen är ju konkurrensutsatt.

***

Den kommunala skolan i Nyköping står för övrigt bakom ett av de mest omfattande grundlagsbrotten i svensk historia. I januari i år avslöjade Södermanlands Nyheter att tusentals anställda inom skola, förskola och även socialtjänst tvingats skriva under sekretessavtal där de avstod sin grundlagsskyddade meddelarfrihet. Det var enligt avtalet ”förbjudet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till tidningar, radio och tv” och man riskerade ett års fängelse.

”Det var en olycklig formulering”, sade Nyköpings HR-chef Camilla Svenssons till Södermanlands Nyheter när skandalen briserade.

Roger Sundberg var en av flera reportrar som jobbade med skolavslöjandet.

– Det var ett väldigt grovt grundlagsbrott, och de backade ju direkt när vi kontaktade dem om det.

Först försöker Nyköping upphäva meddelarfriheten för all skolpersonal, sedan mörklägger åtta kommuner i Sörmland coronaspridningen. Är det något fel på Sörmland?
– Det är inte bara Sörmland. Det skulle kunna vara Kommunsverige. Okunskapen är en viktig förklaring, men om man är företrädare för en kommun eller om man är kommunjurist ska man kunna de här frågorna. Jag tycker att det är svårt att förstå varför det har blivit på det här sättet.

Eva Burman, publisher för de tre tidningarna i Sörmlands Media, är mycket kritisk.

– Antingen handlar det om ren okunskap eller så bryter de medvetet mot grundlagen. Vi vet att de diskuterat frågan med sina jurister innan beslutet är fattat. Samtliga kommundirektörer, regiondirektören och kommunikationsdirektörerna i dessa verksamheter har kommit överens om att samordnat besluta att inte lämna ut uppgifterna. Dessutom på felaktig grund, säger Eva Burman, som befinner sig på redaktionen i Eskilstuna när vi når henne från Stora torget i Nyköping.

– Regiondirektören berättar för oss att han raderar sina mejl dagligen. Han riskerar att dömas för tjänstefel, och det måste både han och regionens chefsjurist rimligen vara medvetna om. Frågan jag ställer mig är vad som ligger i den andra vågskålen. Vad är det som är så känsligt att det absolut inte får komma ut?

***

Nyköpings kommundirektör Mats Pettersson ställer upp framför kameran utanför stadshuset och svarar lugnt på anklagelserna om mörkläggning.

– Det är en jättetråkig beskrivning. Vi bedömer att vi följer lagen, säger han.

Efter att Socialstyrelsen börjat begära in uppgifter har dessa sammanställts och man har sedan mitten av april börjat redovisa det sammanlagda antalet smittade på kommunens äldreboenden.

– Men vi kan inte gå ner på enskilda boenden av integritetsskäl. En del boenden är ganska små. Sammantaget blir det problematiskt.

Däremot instämmer Mats Pettersson i tidningens beskrivning av sekretessavtalen i den kommunala skolan som Södermanlands Nyheter avslöjade i januari – det handlade om ett grundlagsbrott. Eller kunde uppfattas som det – meddelarfriheten går ju inte att avtala bort.

– Den skrivningen var till för att tydliggöra balansgången för den enskilde; integritetsaspekten som alla drillas i på sina utbildningar kontra meddelarfriheten som medarbetarna inte drillas i. Det var en väldigt väldigt dålig formulering.

***

Region Sörmlands kommunikationsdirektör Maria Karlsson beskriver kommunernas överenskommelse om att aktivt förhala besluten om utlämnande av allmänna handlingar till Sörmlands Media som en "olycklig formulering". Foto: Tor Johnsson

Det finns en pikant uppgift i Sörmlands Medias avslöjande om coronamörkläggningen. I början av april började reportrarna att begära ut uppgifterna om smittspridning på äldreboenden från kommunerna i Sörmland. Det ledde till att Region Sörmlands kommunikationsdirektör Maria Karlsson, på begäran av två kommunala kommunikationschefer, kallade till ett nätverksmöte på skärtorsdagen med alla kommunikationschefer i länet. Efter mötet skickade hon ett mejl till en deltagare som inte närvarat, för att berätta vad man kommit fram till.

Det mejlet fick Sörmlands Media tag på.

Kommunerna skulle enligt överenskommelsen svara tidningarna att man antingen inte hade uppgifterna, eller att det var sekretess. Men det innehöll också ett ganska uppenbart brott mot offentlighetsprincipen – avslaget på begäran skulle fördröjas till tidigast onsdag efterföljande vecka, ”skjuta det framför oss”, skrev Maria Karlsson i mejlet. Det är i strid med skyndsamhetskravet i grundlagen. Så blev det också.

Kommuncheferna var på sina håll också involverade i diskussionen.

”Det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”, skrev Johan Sandlund, kommunchef i Trosa i ett mejl till kommuncheferna i Flen och i Nyköping.

Maria Karlsson uppfattar det som att Sörmlands Media nu driver en principfråga.

– Jag upplever att man kanske har sökt en konflikt i den här frågan, säger hon.

Hur menar du?
– Hur långt går patientsekretessen? Är ett äldreboende en offentlig verksamhet där man ska ha insyn eller är det en persons privatbostad? Och det är väl bara bra om vi får det prövat.

– Men det är kommunerna som ska svara på frågor om äldreboenden. Vi på regionen driver sjukvård, och vi har förstås fått massor av frågor som handlar om coronaviruset. Många av dem på en detaljnivå som vi aldrig har sett förut. Har vi varit överdrivet försiktiga med information om patienter tar vi hellre kritik för det, än för att vi har varit för öppna. Men det är aldrig vår intention att förhindra granskning.

Men mejlet där hon skrev att kommunerna skulle förhala Sörmlands Medias begäran om allmän handling ångrar hon:

– Det var en olycklig formulering. Det var skärtorsdag, min intention var bara att vi skjuter det över helgerna. Det är väldigt illa uttryckt i mejlet, något som jag djupt beklagar. Jätteslarvigt.

***

Att kommuner ägnar sig åt sekretessexcesser och munkavlar anställda har blivit så vanligt att det knappt är en nyhet längre. En undersökning som Arbetsvärlden genomförde i februari visade att en majoritet av fackförbunden har medlemmar som fått sin yttrandefrihet kringskuren under den gångna femårsperioden.

– Vad som behöver hända är att JO går i bräschen och börjar åtala kommuntjänstemän för tjänstefel. De behöver klippa till några gånger, det tror jag skulle vara effektivt. Vi måste utkräva ansvar, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Att det skulle handla om kompetensbrist bland kommunjurister avfärdar han:

– Offentlighetsprincipen nöter vi första terminen och sjätte terminen på juristprogrammet i Uppsala. Så de vet vad som gäller när de kommer ut från utbildningen.

När de här grundlagsbrotten avslöjas blir svaret ofta från kommunerna att det handlat om ”olyckliga formuleringar”. Vad säger du om det?
– De är olyckliga i det avseendet att de bryter mot lagen. Men de är också högst avsiktliga. De är väl avvägda och syftet är att skrämma anställda att hålla tyst, säger Olle Lundin